I skolan händer det alltid mycket och den ena dagen är aldrig den andra lik. Just nu befinner sig många lärare i en situation dom aldrig befunnit sig i tidigare, de ska ta emot nyanlända elever till förskolan och skolan. Här berättar Agneta Jonsson och Ann-Christin Karlsson, samordnare för nyanlända i grundskolan i Umeå om hur det kan se ut då det kommer en nyanländ elev till en klass.

Agneta och Ann-Christin berättar att i november kom väldigt många nyanlända och att det har fortsatt att komma nyanlända till Umeå. Deras jobb handlar om att se till att förberedelserna för skolornas mottagande ska bli så bra som möjligt och är även involverade i möten och kartläggningar av de nyanlända barnen.
-I dagsläget sker mottagandet av nyanlända elever i Umeå på Hedlundaskolans mottagningsenhet, berättar Agneta. Hon säger att Skolverket har tagit fram ett stödmaterial som alla kan ha nytta av (länk finner ni längst ner i artikeln). Ann-Christin berättar att många som kommer är ensamkommande i åttan och nian men att det också kommit en hel del yngre barn och att dom generellt har det lite lättare att komma in i den nya skolan.
-För många pedagoger är det här en helt ny situation och därför är det viktigt att man tänker sig in i barnens och elevernas situation och hur man själv skulle vilja bli emottagen, säger Ann-Christin.
-Känner man sig välkommen i den nya klassen hjälper det till att bädda för att det går lättare att lära sig det nya språket och allt annat som väntar i skolan, berättar Agneta. Hon är medveten om att det är en stor utmaning men ser uppdraget också som otroligt spännande och lärorikt och hoppas att lärare väljer att se utmaningen på det sättet också.

Vad händer då man kommer som nyanländ?

Processen för en nyanländ som ska börja skolan i Umeå brukar ser ut så här

  1. Mottagningsmöte
  2. Välkomstsamtal på skolan
  3. Barnet börjar skolan

Så här kan ett mottagningsmöte gå till
Agneta och Ann-Christin berättar att innan barnet får sin placering kallas familjen med barnet till ett mottagningsmöte tillsammans med samordnare, elevhälsa och tolk.
-Tolken är viktig för att kunna ge information på det “starkaste språket” som oftast är modersmålet, menar Agneta.
-På mötet förbereds en lämplig placering och finns det flera barn i familjen kan man oftast få till ett och samma möte för alla inblandade. Man gör en första kartläggning och informerar om skolsystemet och här finns det möjlighet att ställa frågor. Vid det här mötet är det mycket information och då det handlar om äldre elever så brukar det bli lite mer dialog, säger Ann-Christin.
Dom berättar att vid det här mötet är också elevhälsan med och att det sedan görs en sammanställning från samtalet som skickas ut till berörd personal på den verksamhet som barnet blir placerat på.
-Vissa barn behöver gå i en förberedelseklass innan man slutligen hamnar i den skola man placerats i. Där kan barnet befinna sig i allt från några månader till upp till två år, förklarar Agneta.
-Många elever befinner sig nu i förberedelseklass och kommer senare i vår att överföras till reguljära klasser inför höstteminsstarten, berättar Ann-Christin.

Välkomstsamtalet på elevens hemskola eller förskola
När det är klart vilken klass/avdelning barnet ska börja i har man ett välkomstsamtal på elevens hemskola- eller förskola. Här deltar självklart barnet, dess förälder/god man, tolk, rektor, representant från elevhälsan samt barnets mentor/ansvarspedagog/klasslärare.
-Det här samtalet är viktigt, det är guld värt både för skolan och för barnet. Här får man en första chans att se till att barnet känner sig trygg och väl omhändertagen samt att man får möjlighet att fördjupa kunskaperna kring barnet, berättar Agneta.  

Här handlar det främst om att:

  • Förmedla viktig information inför skolstart.
  • Initiera en god relation mellan eleven och skolan.
  • Genomföra samtal som fördjupar kunskaperna kring eleven och ger ett underlag för kartläggning av elevens styrkor, intressen, erfarenheter och kunskaper.

Eleven börjar i skolan
Agneta och Ann-Christin tycker att alla lärare ska försöka ta tillvara på att de allra flesta elever som kommer är otroligt taggade och tacksamma för att faktiskt få gå i skolan.
-De kanske inte har haft den möjligheten under en lång tid, nu får dom det och de allra flesta är otroligt motiverade. Det absolut viktigaste är att barnen känner sig trygga och välkomna och att dom kommer igång med svenskan, menar Ann-Christin.
-Ofta går dessa två saker hand i hand, säger Agneta.

Agnetas och Ann-Christins tips på hur man kan förbereda mottagandet på ett så bra sätt som möjligt:

“Jag hör hemma här” – Det viktigaste är att eleverna känner sig som en del av klassen. Här är namnlekar, sociala lekar osv bra tips. Det är också viktigt att man förberett självklarheter som en egen plats, en egen hylla osv.
“Några ord på barnets modersmål” – Förbered klassen genom att de får lära sig hälsningsfraser och några meningar på elevens modersmål, ett sätt att känna sig välkommen. Här är en liten parlör för detta “Hjälp att ta första steget parlören”
“Fadderbarn”försök lösa detta så att uppdraget känns roligt och viktigt, det blir inte bra om någon tycker det känns betungande.
“En räddare i nöden”En stor fördel kan vara om det är någon på skolan som kan språket, och som man kan kalla på vid behov.
“Äldre barn läser för yngre barn”Då man har äldre elever som börjat skriva texter är ett tips att de får läsa sina sagor eller texter för yngre barn vilket brukar uppskattas av alla inblandade.
“Strategi för språkinlärning”Försök hitta sätt och förbered dig på hur du vill lägga upp undervisningen så att barnet lär sig svenska så fort som möjligt. Följ tips nedan.

Agnetas och Ann-Christins tips på hur ett genomtänkt upplägg kan se ut för att barnet ska komma igång och lära sig svenska så fort som möjligt:

  1. Göra en bokstavsdiagnos och kontrollera läsförmågan på elevens starkaste språk/Kartlägga eleven utifrån Skolverkets material Literacitet
  2. Ta hjälp av lärplattan och vissa skolappar i undervisningen. Exempel på appar är “ordens magi”, “Nikiwords”, “bokstavsljuden”. Läs mer på: http://iktsidan.com/2015/12/03/50-appar-for-svasfi-undervisning-av-nyanlanda/
  3. Jobba med modersmålet och svenskan parallellt genom olika översättningsprogram
  4. Beställa lämpliga läromedel.
  5. Öka ordförrådet genom Bildtema/Lexin/Mattebegrepp
  6. Kartlägga eleven utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial Numeracitet.

Vill du veta mer? Här finns stödmaterial, information och vägledande material kring mottagandet av nyanlända:

Övrigt
Akelius språkspel för nyanlända
Spelinformation för lärare

 

Kontakt

Agneta Jonsson, samordnare kring nyanlända, Umeå kommun
agneta.b.jonsson@umea.se
Ann-Christin Karlsson, samordnare kring nyanlända, Umeå kommun
annchristin.g.karlsson@umea.se