Tänk dig in i en situation där du behöver lära dig ett helt nytt språk samtidigt som du, en elev som gått en väldigt begränsad tid i skolan, ska skaffa dig ämneskunskaper för hela grundskolans nio år på det nya språket. Det är verkligheten för många av de elever som går i språkintroduktion för att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Hur lyckas man med utmaningen att utbilda eleverna så att dom klarar detta? Martha Kalman, samordnare språkintroduktion Umeå, berättar om nyanlända elevers väg till utbildning och deras önskan om att få vara en helt vanlig ungdom i sitt nya land.

Martha Kalman har fullt upp som samordnare för språkintroduktionen i Umeå, utbildningen som erbjuds elever i gymnasieålder för att bli behöriga för ett nationellt gymnasieprogram. I höstas och i vintras kom ett stort antal nyanlända till Umeå. Till höstterminen kommer en ny våg elever till språkintroduktionen nämligen eleverna som börjat sin tid i Sverige på grundskolan.

Martha Kalman, samordnare för språkintroduktion i Umeå

UNIK – en introduktion till skolan och ett nytt land

Gymnasiet är en frivillig skolform och därför krävs det att man anmäls till skolan av god man eller vårdnadshavare om man är över 16 år. Det krävs inga uppehållstillstånd, alla har möjlighet att få utbildning. Allt inleds med ett kartläggningssamtal där ämneslärare och modersmålslärare sitter och pratar med eleverna för att ta reda på vilken nivå man ligger på.

– Man “pejlar” av hur man bör man placera eleven. Ämneslärare på språkintroduktion är vanliga ämneslärare på gymnasiet. Man har olika upplägg för hur man tar emot elever till språkintroduktionen men i Umeå kommer helt nya elever till Midgård. berättar Martha.
Sedan påbörjas UNIK
Unga Nya I Kommunen. Här börjar man med sex veckors introduktion om svensk skola och om Umeå som ungdomsstad. Man har kontinuerlig intagning och utslussning till andra språkintro-klasser.

-Här jobbar man med diskussioner, studiebesök, besök utifrån för att ge eleverna en så bra förståelse som möjligt över hur den svenska skolan och samhället ser ut. Eleverna har coacher i sina egna modersmål, coacher som är etablerade i det svenska samhället, säger Martha.
Under introduktionen kan man ha en hög nivå på diskussionerna eftersom coacherna finns med och kan översätta. Samtalen kan handla bland annat om könsroller, barnuppfostran mm.

Språkintroduktionen börjar

Tidigt i utbildningen har man kartläggningssamtal där en svensklärare och studiehandledare på modersmål (eller tolk) talar med eleven om hens skolbakgrund och tankar om fortsatt skolgång.
-Man tar reda på kunskaper i matematik och engelska och i ett lite senare skede kartläggs NO- och SO-kunskaper och förmågor av respektive ämneslärare och studiehandledare.  Allt i syfte att eleven ska bli placerad i den grupp i olika ämnen där eleven har störst chans att utvecklas optimalt, menar Martha.

Efter Unik-veckorna placeras eleven i en ”vanlig” språkintro-klass, steg 1, nybörjare i svenska språket. Det finns fyra steg. De tre första är förberedelser för steg fyra där det handlar om att få godkänt betyg i svenska som andraspråk åk 9 och därmed uppfylla ett av kraven för att bli behörig för ett nationellt gymnasieprogram. De olika stegen är inte tidsbundna; en snabb studievan elev avancerar snabbt uppåt och kan även hoppa över ett eller ett par steg i svenska.

På språkintroduktion har man möjlighet att läsa 13 ämnen på högstadienivå. I de flesta av dem placeras man i grupper som motsvarar ens tidigare kunskapsnivå i ämnet, utifrån kartläggningen. Här tar man reda på om eleverna har kunskaper och förmågor för att tillgodogöra sig högstadiekursen eller om de bör man gå en baskurs först. Till sin hjälp i ämnena har man studiehandledare på modersmål.

Tidspress att bli behörig

-Det tar så klart olika lång tid för eleverna att genomföra sin utbildning men har man klarat av det på tre år har man gjort det bra. I några enstaka fall har vi haft elever som klarat det på ett och ett halft till två år, vilket är en stark prestation, berättar Martha. I dessa fall har eleverna haft med sig goda skolkunskaper i bagaget. Det finns också möjlighet för elever med god skolbakgrund att göra prövning. Beroende på elevers ålder så kan utbildningen innebära en stor stress för eleverna. Sista året man kan komma in på gymnasiet i Sverige är hösten året då man fyller 19.

Studiehandledare på lektionerna

Studiehandledare på elevernas modersmål är med på flera av lektionerna men undervisningen sker på svenska. De NO- och SO-lärare som är knutna till språkintroduktion blir även språklärare på kuppen då man hela tiden behöver tänka på just språket, även om ämnet i sig handlar om exempelvis fysik. I Umeå har man också haft samarbete med institutionen för språkstudier på universistetet i ett projekt kring en undervisningsmetod som kallas “Reading to learn”. Man jobbar på ett medvetet och strukturerat sätt med läromedelstexter som är både språk- och kunskapsutvecklande.

Yrkesinriktade utbildningar i framtiden

I språkintroduktionen försöker man hela tiden att hitta nya sätt att utbilda elever som hellre vill in på arbetsmarknaden på en gång, som inte tänker sig läsa vidare.
-Det finns planer på utbildningar med “yrkessvenska” för att få elever in i utbildningar som inte är nationella program där man är mycket ute i praktik. Ett slags lärlingsupplägg eller praktik på arbetsplatser. Det nya upplägget blir eventuellt av till hösten, hoppas Martha.

 

En dröm om att få vara som alla andra

Martha berättar att språkintroduktionseleverna helst vill gå i skolor där det finns svenska elever. I Umeå är eleverna placerade på de fyra kommunala gymnasieskolorna, men cirka hälften av dem går på en skola där det enbart finns introduktionsprogram.
-Det är inte alls positivt, det är dags att börja rigga för att all språkintroduiktion placeras på skolor där det finns gott om nationella program, tycker Martha. Inte minst för de svenska elevernas skull. De läser om vad som händer i världen på sina lektioner, men får inte chansen att lära känna dem som drabbats, fastän de bor i samma stad.
-Våra elever har så mycket att tillföra, bara man bjuder in dem. Med medvetet samarbete mellan lärarna kommer integration på köpet, menar Martha.
Hon anser att språkintro-eleverna behöver höra svenska på raster och inte bara på lektionerna. De behöver möta/tala med svenska ungdomar. Gymnasietiden är viktig av många orsaker.
-De allra flesta elevers dröm är att få känna sig delaktiga, få höra till, med allt vad det innebär i form av vänner och socialt umgänge, menar Martha. Förhoppningsvis blir språkintroduktionen en naturlig del av alla gymnasieskolor.

Vill du veta mer?

Mer information om språkintroduktion

KontaktLogotyp

Martha Kalman
samordnare Språkintroduktion
Gymnasie- och vuxenutbildningen Umeå
070-690 14 28
martha.kalman@umea.se