Även en diskborste är teknik – Tekniklådor för åk 1-5

– Det ska vara enkelt och avdramatiserat att komma igång med teknik för elever i lägre åldrar. Det menar Carola Nilsson och Åsa Martinell, två förstelärare i Skellefteå som har utvecklat Tekniklådor för åk 1-5. Här berättar de om hur de lagt upp arbetet kring lådorna samt att vi får se hur de arbetar i en klass på Lövånger skola.

Åsa Martinell, Moröskolan och Carola Nilsson, Lövångerskolan är båda är lärare på mellanstadiet i Skellefteå kommun. De är även förstelärare och NT-utvecklare. I maj 2015 fick de tillsammans Teknikspanarnas stipendium på 10 000 kr för att utveckla tekniklådor som ska användas i grundskolans lägre åldrar. Nu har de utvecklat lådorna näst intill klart och börjat testa dem i sina skolor.

Åsa Martinell och Carola Nilsson visar Tekniklådorna

Vi behöver duktiga människor som kan teknik, menar Åsa och Carola. Samtidigt påpekar Skolinspektionen i rapporter att det är alldeles för lite teknikundervisning och har som förslag att utöka teknikämnet i skolan. Detta gäller även programmering.

– Teknik är ett ämne som fått ett alldeles för lite fokus, menar Åsa, framförallt bland yngre elever.

– Många lärare vet inte vad de ska göra i ämnet, tillägger Carola.

Åsa och Carola berättar att de har försökt avdramatisera det hela för att få med alla, så att det blir intressant för både tjejer och killar. Tekniken finns i det vardagliga, den finns i diskborsten eller kulspetspennan och inte bara i bilar, datorer eller mobiltelefoner.

Detta kan man säga är en del av bakgrunden till att de skapat tekniklådorna som finns en låda per årskurs 1-5 och är uppdelade i olika teman. De olika teman för varje årskurs är:

Husgeråd
Verktyg
Kontoret
Konstruktioner och byggmaterial
Uppfinningar och uppfinnare

– Vi har utgått från läroplanen med det centrala innehållet och kunskapskraven – och sen försökt tänka vilket innehåll som är vettigt att använda för att träna elevernas förmågor.

Innehållet i Tekniklådorna

Innehållet i tekniklådorna är praktiska detaljer som eleverna får känna och klämma på, konstruktioner, uppfinningar, bilder som kan användas och diskuteras till, olika kopieringsunderlag, och förslag på olika sätt hur man kan arbeta med eleverna. Även underlag som kan användas för bedömning ska ingå när lådorna är helt färdigställda.

– Tekniklådorna är inte heltäckande, utan är ett komplement, en start som man kan bygga vidare på.

Det är också viktigt att få in begrepp och rätta ord om teknik tidigt, menar Carola och Åsa, till exempel vad verktygen heter eller ord som hållbar och hävstång.
– Lär man sig begreppen tidigt blir de naturliga och teknik blir inte så svårt sen om man får rätt ord direkt. Förut sa man fyrkant istället för kvadrat eller rektangel på matematiken, nu på förskolorna använder de rätt ord direkt. En trekant är en triangel. Rätt begrepp till rätt sak direkt är viktigt.

I Carolas klass är en tredjedel av eleverna nyanlända – hur fungerar arbetet med tekniklådorna det för dom?
– Det praktiska funkar bra, menar hon, speciellt med att vara med och klämma och känna. Att jobba med det konkreta föremålet, med bilderna och med begreppen är ett väldigt bra sätt att arbeta med alla som har svårt med språket.
– Det är lättare när du håller en hammare, ser en bild på en hammare och säger ordet, menar Åsa. Då blir det konkret, man får en ordbild.

– Man ska inte heller göra det så märkvärdigt. Från början kan man ha det ganska avdramatiserat, till exempel använder vi bilder på hur djur använder verktyg, exempelvis att använda en sten att krossa ett snäckskal.

Det gäller också att kunna tänka annorlunda – kan man använda något annat föremål för att göra detta? Eller kan man använda detta föremål till att göra något annat? Tänka kreativt och utanför boxen.

Lektion med tekniklådan Verktyg

Carola startar lektionen med att visa en bild på Dalahästar och ställer frågan – vilka verktyg tror ni man använder för att tlllverka de här? Svaren blir kniv, såg, slip… Diskussionen fortsätter om dalahästtillverkning.

Därefter visar hon en bild på en vägg med ett gångjärn och borrhål, även här frågar hon om verktyg och svaren av eleverna blir hammare, handborrmaskin, skruvdragare, kofot…

Carola Nilsson

På det här sättet kommer eleverna igång med att beskriva, berätta egna upplevelser, hur man gör hemma och ställa olika frågor.

Sen delas klassen in i tregrupper där uppgiften är att beskriva ett verktyg. Varje grupp kommer fram till tekniklådan och får välja ut ett verktyg. Grupperna väljer en såg, en järnsåg, en handborrmaskin, en planteringsspade, ett måttband, en tumstock och en kniv.

Under tiden hjälper Åsa till med att skriva upp några frågor de olika grupperna ska svara på för att sen redovisa. Frågorna de ska berätta om och svara på är – Hur ser verktyget ut? Vad kan det användas till? Vilket material är det gjort av? Varför just detta material? Skulle man kunna använda ett annat material?

Åsa Martinell visar frågorna om det verktyg som eleverna valt

Först sitter grupperna ner på olika platser i klassrummet och testar verktyget och svarar på frågorna. Sen kommer det fram gruppvis och börjar med att beskriva hur verktyget ser ut, utan att visa det:

Kniv:

Den har ett plasthandtag och är av järn
Plasthandtaget har en pinne så man inte nuddar bladet
Man kan tälja, skära mat och rep
Den har ett fodral för att inte skära sig
Handtaget kan vara i trä istället för plast

Planteringsspaden

Den har ett plasthandtag
Blad är trekantigt
Ska användas för att plantera, gräva och odla
Järn är bra, det går inte av om man gräver som tex plast eller trä

Sågen

Den har som ett dörrhandtag
Den har små trekantiga spetsar
Man måste ha ett starkt material
Skaftet skulle kunna varit trä där spetsarna kan vara starka och tåliga nålar

Måttband

Det har olika färger – gult, svart, röd och lite vitt
Man ska mäta saker, tex om man ska såga av en planka
Man kan mäta sin storlek
Den är gjord av plast och metall
Man kan stanna det så man slipper hålla i måttbandet

Redovisning av handborren

Handborren

Man kan borra med den
Den ser konstig ut
Har kugghjul – de greppar tag i varandra så att borren börjar snurra
Är gjord i trä, plast och stål
Materialet ska inte kunna gå sönder
Glas kan användas men är inte lika hållbart
Man kan använda olika storlekar

Tumstock

Är en lång stång med en massa siffror
Används för att mäta grejer
Är gjort av trä
Trä är ett bra material, men plast går också bra.
Papper är för tunt och stål är för tungt.

Järnsåg

Den har små tänder
Den har ett handtag
En pinne håller upp alla tänder
Den har en snurrmojäng
Används för att såga små saker
Man kan byta blad
Handtaget kan vara av trä, hade det varit av papper hade det gått sönder

Redovisning av sågen

Fortsättningen

– Nu tänker vi dela ut lådorna på våra skolor för att testa, de får tycka till, så får vi sen se om vi behöver komplettera och utveckla.

Till detta ska det finnas utvärdering både för att kunna utveckla materialet, men även bedömningsmatriser som hjälper läraren att bedöma eleverna så att de kan se att de nått de mål som ska uppfyllas. När allt är helt färdigt ska det vara tydligt beskrivet vilka mål eleverna ska ha nått genom att ha använt tekniklådorna.

-Det ska även finnas möjlighet för eleverna att utvärdera, där de ska få tycka till om hur det är att jobba med lådorna och vad de lärt sig.

Carola och Åsa ser en förväntan hos sina kollegor – de väntar på ett färdigt material som de kan använda.
– Det är svårt idag för en lärare att hinna rådda ihop material, därför ser de fram emot ett färdigt material som de kan använda direkt med eleverna.

Nu närmast ska Carola och Åsa delta i CETIS regionala teknikkonferensen TIS2016 i Luleå den 6 oktober för att berätta om tekniklådorna.

Kontakt

Carola Nilsson, Lövånger skola
carola.nilsson@skelleftea.se

Åsa Martinell, Moröskolan
asa.martinell@skelleftea.se

Även en diskborste är teknik – Tekniklådor för åk 1-5

Lektion med tekniklådan Verktyg

Fortsättningen

Kontakt

Nästa inlägg OH NO SHE DIDN'T

Tidigare inlägg Väsen i Västerbottensfjällen lyfter lärandet

Liknande inlägg

Inspirationsföreläsningar om digital kompetens i förskolan och lärmiljöer i förskolan

När skolverket var här och filmade på förskolan Uven

8 December