Albin är 15 år och går på en 7-9 skola i Umeå. Det som skiljer Albin från flertalet andra elever är att han har dyslexi och att skriva och läsa har alltid varit svårt för honom. När han för första gången skulle få betyg i årskurs 6 fick han underkänt i flera av kärnämnena. Idag räknar han med att få rätt bra betyg i dessa ämnen, kanske rent utav C eller B. Anledningen till den positiva förändringen beror till stor del på att Albin idag bemästrar flertalet verktyg som underlättar för hans svårigheter. Här får vi ta del av vilka viktiga verktyg och arbetssätt som han använder i sin skolvardag.

abbe

Albin läser in en text med hjälp av taligenkänning. Sedan låter han talsyntesen läsa upp så att han vet att det blev rätt.

En helt vanlig start på skoldagen brukar i Albins fall betyda en teoretisk lektion, som till exempel svenska. Ofta ska det skrivas eller läsas text av något slag. Då det ska skrivas brukar Albin gå in i ett grupprum där han sätter sig framför sin dator. Där sätter han sig tillbakalutad i sin stol och så börjar han prata med datorn. I datorn finns en dikteringsfunktion som hör det Albin säger och skriver ner detta till text. Efter några meningar brukar han låta sin talsyntes läsa upp texten för att höra att det blivit rätt.

-Idag är dikteringsfunktionen väldigt bra och man kan prata helt naturligt. Av 30 ord kanske 2-3 blivit fel så dom rättar jag rätt snabbt, berättar Albin. Då han rättat till orden som blivit fel fortsätter han att prata in texten till datorn, stannar upp och lyssnar till texten som producerats för att lyssna efter det som eventuellt blivit tokigt. Så här fortsätter han tills han producerat en text han är nöjd med.
-Datorn kan till och med ge förslag på hur texten kan förbättras ännu mer. Den stavar alltid orden rätt och jag kan skapa en text som alltid är rätt och det känns väldigt tryggt. Det är dubbelt så bra som tidigare, om inte till och med 100 gånger så bra, menar Albin.

Har skolan alltid sett ut så för dig?
-Så här har det varit sedan sjuan då jag upptäckte dikering och talsyntes. Jag har lärt mig att använda verktygen med hjälp av vår IT-pedagog men mycket är självlärt. Det har krävts en hel del träning för att lära mig verktygen, berättar Arbin. Tidigare så gick inga av de teoretiska ämnena särskilt bra. Jag fick en dator redan i fyran men då använde jag den mest för spel på raster. Jag försökte använda tangentbordet för att skriva mina texter men det blev mest bara fel.
-Jag fick inte så mycket kunskaper i vilka verktyg som kunde underlätta för mig samt att det som fanns var ganska dåligt på den tiden. Nu har saker och ting förbättrats väldigt mycket. 

Vilka verktyg använder du för att underlätta din vardag?
-Diktering är en favorit som sagt, men den är bara praktiskt då man ska producera lite längre texter. Ska jag söka något på google eller bara göra små antecknignar brukar jag använda tangentbordet. Jag använder ju också talsyntesen väldigt mycket, den läser upp texterna och dagens röster låter väldigt bra.
-En gång trodde min lärare att det var en inspelad föreläsning och inte en wikipediaartikel som talsyntesen läste upp, skrattar Albin.
-Jag använder också stavningsfunktioner, ordprediktioner ofta. Sökmotorn i Google är jättebra, berättar Albin. Jag använder sökmotorn för att skriva in krånglig text för att få till stavningen och då rättar Google texten.
Albin nämner också att digitala läromedelsböcker är mycket bättre idag än för bara några år sedan och att vissa av dom använder han flitigt. 

Använder du verktygen enbart i de teoretiska ämnena?
-Nej, även i praktiska ämnen där det ska läsas eller skrivas som på de teoretiska delarna av hemkunskapen. Men inte om det är i en för opraktisk miljö där det kan bli kladdigt osv.

Vad betyder det att du börjat använda dom här verktygen?
-Dom har betytt att jag har gått från ett F till ett C och kanske till och med ett B i bland annat engelska. Även i NO som jag alltid gillat har det blivit bättre då jag har fått till dokumentationerna på ett mycket bättre sätt än tidigare.

Hur vanligt är det att andra klasskompisar använder sig av de här arbetssätten och verktygen?
-Det är inte så många av mina klasskompisar som gör det. Talsyntesen är det verktyg som är lättast att använda så det gör en del. Det svåraste med att börja använda diktering är att man måste tänka om, man måste nästan lära sig att skriva på nytt eftersom det är så stor skillnad mot en penna eller ett tangentbord. Det kan nog kännas skrämmande. 

Vad tycker du att andra elever med läs- och skrivsvårigheter borde göra?
-Se till att ni får lära er diktering och att använda talsyntesen. Det krävs träning för att hitta rätt teknik och för att verktygen ska bli som en naturlig del av vardagen. Jag har lärt mig att hur mycket jag än tränar in alfabetet, nöter in ord så blir inte dyslexin bättre. Det bästa man kan göra är att man börjar i tidig ålder, det kan vara svårt om man börjar för sent. Det är helt klart värt besväret med att lägga ner det jobb som krävs. Det är bättre att få ett A med diktering än att få ett F för att man inte kan producera något med händerna och tangentbordet. Ett praktiskt tips till elever som tänkt börja jobba med diktering är att alltid ha ett glas vatten bredvid dig.
-Man blir väldigt torr i munnen då man pratar mycket, ler Albin.

IMG_6821

Albin skriver kortare texter med tangentbordet.

Lärare som är osäkra och tycker att det är svårt med alla nya verktyg, vad kan dom göra?
Albin förstår att lärare kan tycka att det känns lite svårt och krångligt med nya digitala verktyg. Han tycker däremot att alla lärare i alla fall måste visa en vilja att försöka lära sig dom här verktygen eftersom dom faktiskt har en avgörande betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter.
-En lärares uppgift är att ge alla elever bra förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt. Om det då innebär att några elever får lära sig att skriva på ett annat sätt, vad spelar det för roll? En elev utan armar får lära sig utifrån sina förutsättningar. Då borde en elev med dyslexi få lära sig utifrån sina förutsättningar med dom hjälpmedel som finns idag, tycker Albin.
-Om du kör fast, prata med din IT-pedagog, prata med din kollega eller googla tips på nätet. Det finns massor av pedagogiska artiklar på nätet om hur man använder verktygen. Youtube är en guldgruva med massor av tutorials kring verktygen. Se sedan till att eleverna får veta att verktygen finns och att de får möjlighet att öva och träna tills dom behärskar tekniken, tipsar Albin.

 

Mitt papper kan inte läsa för mig
Albin gillar inte att få instruktioner och texter i pappersformat.
– Jag ser nästan inte orden som är nedskrivna på ett papper. Mitt papper kan inte läsa för mig, det borde vara självklart att få allt digitalt. Enda gångerna ett papper kan vara ok är vissa situationer på hemskunskapen eller andra praktiska ämnnen där det blir för opraktiskt att ha med sig en dator, avslutar Albin.

Albins viktigaste tekniska/digitala verktyg som han tycker elever kan ha nytta av:

  • Kärnverktygen är diktering, talsyntes, rättstavning och orprediktion.
  • Legimus för att läsa böcker
  • Inläsningstjänst för att få läroböcker upplästa
  • Bokförlagens egna digitala verktyg
  • Google översätt och sökverktyg.
  • Roligare presentationsprogram än powerpoint, tex Prezi.
  • Google apps och Lärum (lärplattform) 

Albins tips till lärare

  • Kräv utbildning till specialpedagoger och lärare om verktygen som underlättar. 
  • Försök hänga med på de viktigaste uppdateringarna och nya versionerna av främst talsyntes, dikteringsprogram och rättstavningsprogram men fokusera på det viktigaste funktionerna.
  • Använd din IT-pedagog, dina kollegor, sök på pedagogiska artiklar på nätet. Youtube har massor av tutorials
  • Se till att eleverna får börja lära sig verktygen så tidigt som möjligt
  • Se till att det finns tid för eleverna att träna på att använda verktygen
  • Ge tydliga instruktioner och var strukturerad
  • Jobbar du i GAFE så se till att lära dig och dina elever att döpa dokumenten på ett smart sätt. Inga namnlösa dokument tack!

 

Exempel på verktyg som kan underlätta:

TalsyntesAppwriter cloud (Mer info för dig i Umeå), claro read mfl.

Dikteringsprogram – Dikteringsfunktion i IOSDikteringsfunktionen i GAFEDikteringsfunktion i windows 

Rättstavningsprogram – Orbehandlarnas egna, Stava Rex och Spell right

OrdprediktionFinns i Appwriter cloud, Saida

Logotyp

Digitala läromedel – exempelvis Gleerup, Natur & Kultur, Liber, Studentlitteratur mm

 

Kontakt

Vill du veta mer om tidsenliga verktyg, ta kontakt med din kommuns utbildningsförvaltning.