Östra Ersbodaskolan och förskolorna Karet och Mjölken arbetar nu mycket mer medvetet och strukturerat med språkbaserat lärande i alla skolans och förskolans situationer. Detta efter att under två år arbetat fram språkpolicys tillsammans med skolområdets språk-, läs- och språkutvecklare Jessica Kristoffersson.
– Detta har gjort att alla elever i åk 3 i våras klarade nationella proven i svenska!

Under två år har Östra Ersbodaskolan (F-6) och förskolorna Mjölken och Karet på Ersboda skolområde deltagit i ett språk-, läs- och skrivprojekt tillsammans med skolområdets språk-, läs- och skrivutvecklare. Syftet med projektet har varit att utveckla förhållningssätt, undervisning och lärmiljö så att barnen/eleverna på detta sätt ska få möjlighet till ökad måluppfyllelse. Arbetet under projekttiden med studiecirklar, pedagogiska konferenser och pedagogiska samtal har lett fram till att Språkpolicys har arbetats fram för både förskolorna och skolan.

Idag finns det 19 olika språk på skolan där de kurdiska språken och somaliska tillhör  de största språkgrupperna. Närmare 65 procent av barnen är flerspråkiga på Östra Ersboda skolan och i förskolan är det en ännu högre andel av barnen som är flerspråkiga.
– En av de största utmaningarna idag för Östra Ersboda är det stora antalet barn som kommer hit utan tydlig språkidentitet, vilket ställer stora krav på skolans kompensatoriska uppdrag menar Tomas Forslund, skolans rektor.

ell-ostraersboda

European Language Label: Ingrid Grahn, Stockholm universitet, och Eva Engdell, Skolverket

I slutet av september fick skolan och förskolorna berätta om sitt arbete med språkutveckling för två representanter i juryn för European Language Label (ELL).

– Styrkan i vårt arbete och en förklaring till varför vi lyckas i vårt arbete med barnens språkutveckling är för att alla pedagoger är med, är engagerade och deltar, menar Tomas Forslund.

Under träffen med ELL berättade personalen att en det finns en röd tråd i det språkutvecklande arbetet med barnen på Ersboda, från förskolan och upp genom hela skolgången.

– Vi måste hela tiden prata med barnen i alla skolans och förskolans situationer där de får berätta, beskriva, diskutera och lyssna, förklarar Charlotta Strandberg Jäger, förskolechef.

 

I förskolornas Språkpolicy står bland annat: “Det är pedagogens uppgift att stimulera barnet på ett sätt som bygger på barnets tidigare kunskaper och erfarenheter och som ger nya utmaningar, för att det ska ske en ständig utveckling. All språkinlärning bör ske i så meningsfulla och naturliga sammanhang som möjligt…. Pedagogerna stöttar bäst genom att fokusera på innehållet i det barnet säger och inte på formen eller den formella korrektheten.”

ostraersboda-elever

Skolan beskriver vikten av förhållningssätt och språkinriktad undervisning på detta sätt i sin språkpolicy: ”Framgångsfaktorer i ett flerspråkigt klassrum är pedagog som med stor tydlighet, med tillit till elevernas potential och med ständiga utmaningar lotsar barnen gradvis mot allt större språklig flexibilitet, där skolans koder införlivas i elevernas språkliga repertoar.”

Föräldrarnas betydelse

Under projekttiden har förskolorna även synliggjort föräldrarnas viktiga roll för barnens språkutveckling och arbetat aktivt för ett interkulturellt förhållningssätt . Familjerna  bjöds in till en kväll på Ersboda Folkets hus och Ersbodabiblioteket med knytkalas där mat från barnens alla länder serverades. Samtidigt kunde biblioteket visa sin verksamhet, informera om utbudet av böcker på alla språk och hur man lånar. Under projekttiden hjälpte Föräldrarna hjälpte även till med under projekttiden att översätta en av barnens favoritböcker till barnens alla språk för att betona vikten av modersmålet och för att uppmuntra högläsning och textsamtal.

Ett språkutvecklande arbete

Jessica Kristoffersson, som arbetade som språk-, läs- och skrivutvecklare under projektets gång, berättar att språkutvecklande arbete är ett sätt att inkludera alla barn/elever.

– Hur väl en elev lyckas i skolan ska inte få bero på hur väl eleven talar svenska eller om föräldrarna läst högt hemma och samtalat mycket med sina barn. Skolan ska skapa delaktighet och göra skolspråket och undervisningen begriplig så att alla kan vara aktiva och utvecklas. Språket är vårt främsta tankeverktyg, det är med hjälp av språket vi undervisar våra elever och därför måste lärare vara medvetna om språkets roll för tanke- och kunskapsutvecklingen.

jessica-kristofferssonTala/samtal, lyssna, läsa och skriva är språkliga färdigheter som är ständigt närvarande i undervisningssituationerna, förklarar Jessica Kristoffersson. Hon menar att det är ofta genom det skrivna och talade språket som eleverna visar sina kunskaper och det som pedagoger baserar sina bedömningar på. Därför krävs att pedagogerna är medvetna om vilka språkliga krav undervisningen ställer.

– Vi arbetade medvetet och strukturerat under projekttiden – var är vi nu, var vill vi, hur kommer vi dit och vilka ska vara med? Ett syfte med våra språkpolicys är att nyanställda på området snabbt ska komma in i vårt förhållningssätt och arbetssätt och på så sätt få en bra start här på Ersboda skolområde, berättar Jessica Kristoffersson.

Ett av Jessicas uppdrag med språkpolicyn var att koppla den till vetenskaplig forskning, förmedla denna till pedagogerna och genom pedagogiska samtal, få med alla pedagoger i arbetet.
– Därför hade vi pedagogiska konferenser varje onsdag där vi fördjupade oss inom området. Vi diskuterade litteratur,forskningsavhandlingar, artiklar och funderade på hur vi  Ersboda ska arbeta.

– Noterbart är att på Östra Ersbodaskolan lyckades 100 procent av eleverna i årskurs 3 i våras på nationella proven i svenska! Ganska imponerande tycker jag, menar Jessica Kristoffersson. Detta genom språkutvecklande arbetssätt genomgående i alla skolans ämnen, rätt stöd och höga förväntningar!

För att citera skolans Språkpolicy: Alla elever ska uppleva att han/hon lyckas och att han/hon möts av positiva förväntningar. Personalens förväntningar och förhållningssätt genomsyras av att eleven är kompetent. Vi är den bästa skolan och vi har de bästa eleverna. Vi har höga förväntningar på våra resultat, på våra elever, på oss själva samt på elevernas föräldrar. Varje elev ska nå sin fulla potential.

Om en pedagog på en skola eller förskola skulle vilja införa ett liknande koncept lokalt på enheten, hur ska de göra då tycker du?

– Jag vill betona att det inte är lika effektivt att ta en färdig metod/modell för utvecklingsarbetet eftersom medverkande pedagogers undervisningskontext är en viktig faktor och utvecklingsarbetets innehåll bör anpassas efter lokala förutsättningar. Det första enheten måste fundera på är nuläget – var står vi idag, vilka är våra utmaningar och vilka är våra styrkor – och sedan frågorna var vill vi och hur kommer vi dit?

– Det är en stor fördel att ha en extern person som är ansvarig för arbetet som kan hålla ett helikopterperspektiv i det pedagogiska samtalen så man undviker fällan att fastna i praktiska frågor och kan planera innehåll, koppla till forskning och sammanfatta diskussionerna. Det är en process att förändra undervisning och förhållningssätt och detta måste få ta tid. Alla pedagoger måste få vara delaktiga i processen.

– Jag kan ge ett boktips till de som ska starta upp ett utvecklingsarbete och det  är ”Det professionella lärandets inneboende kraft” av Helen S. Timperley som varit ett stöd för mig under projektet.

3 snabba frågor till Jessica Kristoffersson :

Vem är du?
Speciallärare, språk, läs och skriv, med stort intresse och engagemang för utvecklingsarbete och språkets roll i undervisningen.
Hur ska en bra pedagog vara?
Svår fråga men i korthet svarar jag; reflekterande – vad behöver eleverna utveckla, hur ska jag utveckla mig och min undervisning för att tillgodose elevernas behov -, nyfiken  -med en vilja att utvecklas och lära mer-, och med höga positiva förväntningar på sina elever
Hur skapar man motivation hos dagens elever?
Genom att skapa delaktighet, ha ett tillåtande klassrumsklimat – präglat av acceptans, respekt och nyfikenhet -, hög elevaktivitet och genom att synliggöra elevernas framsteg.

Läs mer och ladda hem

Webb: Språk-, läs- och skrivutveckling på Östra Ersboda 

Ladda ner: Språkpolicy förskolorna Mjölken och Karet Ersboda skolområde 2015

Ladda ner: Språkpolicy Östra Ersbodaskolan 2015

 

Kontakt

Tomas Forslund
rektor Östra Esbodaskolan
tomas.forslund@umea.se

Jessica Kristoffersson
jessica.kristoffersson@umea.se