Fjärrundervisning skapar gränslösa klassrum

– Det ska vara så enkelt som möjligt, så likt en vanlig klassrumssituation som möjligt. Det menar Erik Svanlund, lärare i matematik inom Lapplandsvux, vid Vilhelmina Lärcentrum. I samarbete med sju andra kommuner i regionen bedrivs distansutbildning för vuxna som fjärrundervisning med hjälp av videokonferenser och digital lärplattform. På så vis kan ett stort antal kurser erbjudas, vilket bidrar till att höja kompetens i inlandet på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Här får vi en inblick i hur det fungerar.

Det är sen eftermiddag i Vilhelmina Lärcentrums lokaler och Erik Svanlund förbereder kvällens distansundervisning i Ma2a. Deltagarna befinner sig i Vilhelmina, Åsele och Lycksele och det gemensamma klassrummet skapas med hjälp av ett videokonferenssystem som möjliggör samarbete, genomgångar och diskussioner i realtid trots stora geografiska avstånd.

Erik ringer upp deltagarna via videokonferenssystemet (Polycom HDX 7000 HD) och programmerar kameran så att den kan rikta sig mot tavlan och mot deltagarna som befinner sig i klassrummet i Vilhelmina. Växling mellan dessa positioner sker sedan med ett enkelt tryck på fjärrkontrollen, precis som växlingen mellan distansorterna som visas på skärmen. Erik kan också enkelt byta från kameraläge till att projicera något från datorn på den gemensamma skärmen.

Erik menar att för många i inlandet är detta kursupplägg den enda möjlighet som finns för att kunna tillgodogöra sig vuxenstudier, eftersom hemorten inte kan erbjuda alla de kurser som efterfrågas. Det är också svårt att som vuxen studera på annan ort under traditionella former för en längre tid.

Distansundervisningen inom Lapplandsvux är ett samarbete som inleddes 2000 mellan Vilhelmina och Storuman, med Egil Sjöstedt och Håkan Rombe som initiativtagare. Detta samarbete omfattar nu åtta inlandskommuner och erbjuder ett allt större kursutbud. Videokonferensutrustning började användas redan år 2001 och har blivit navet i Lapplandsvux utformning av distansundervisningen.

Vad är skillnaden mellan traditionell distansundervisning och den här modellen med fjärrundervisning med videokonferenser?

– Videokonferensen ger en större känsla av att man deltar i en kurs med kurskamrater och inte är ensam med mejlkorrespondens som enda bekräftelse på att man faktiskt följer en studiegång, säger Erik. Man ger kanske inte upp lika lätt när det tar emot.

Det börjar röra på sig både hos oss i klassrummet och på skärmarna allt eftersom deltagarna trillar in. De slår igång mikrofonerna och börjar småprata med varandra. Det tar inte ens en minut innan gränserna som utgörs av skärmar och det geografiska avståndet har suddats ut och studenterna agerar som om de alla satt tillsammans i ett vanligt klassrum.

Vad är förutsättningen för att det här studieupplägget ska fungera?

– Det är viktigt att tekniken underlättar studiegången, istället för att försvåra den, understryker Erik. Det ska vara så enkelt som möjligt, så likt en vanlig klassrumssituation som möjligt! De studerande ska bara komma in och börja lektionen direkt, max trycka på volymknappen på mikrofonen, resten ska läraren sköta!

Det krävs också en tydlig struktur, en studieplan som beskriver de olika träffarnas innehåll – genomgångar varvas med problemlösning. En viktig förutsättning är att arbetet som sker mellan träffarna också fungerar. Allt kursmaterial finns samlat på den digitala lärplattformen Moodle, via samarbeta.se, men andra vägar för kommunikation används också flitigt.

– Det är bra att man får så snabb respons på frågor mellan träffarna, eftersom studietakten är så hög, säger Jennifer Gruffman Lundin, Vilhelmina.

Erik förklarar hur han löser detta genom att låta studenterna använda mms för att skicka sina problem och han besvarar dessa genom att skriva och markera i pdf-dokumentet. Han funderar även på att börja använda sig av muntlig återkoppling via ljudfiler. Formatet med mms fungerar eftersom alla har en smartphones till hands.

De studerande skickar ofta mms med sina problem och Erik kommenterar och returnerar.

– Återigen, det får inte vara krångligt, upprepar Erik. Då tappar man dem. Tekniken ska underlätta, inte försvåra.

De studerande bekräftar bilden av att fjärrundervisningen ger dem utbildningsmöjligheter de annars inte skulle kunna ta del av. De tycker också att videokonferenstekniken fungerar bra och om man inte kan delta på plats, vid respektive Lärcentrum, finns möjlighet att delta via sin dator med hjälp av videokonferenssystemet Acano.

Erik hoppas att kustregionen och södra Sverige förstår potentialen i det här sättet att bedriva undervisning för en bättre fördelning av pedagogiska resurser och kompetens och för att möjliggöra utbildning för de som bor i glesbygd eller av olika skäl inte kan följa traditionell undervisning som kräver fysisk närvaro.

Lars Gavelin, rektor vid Vilhelmina Lärcentrum, menar att de själva bara kunnat ge en bråkdel av de kurser som finns i kurslistan idag, men tillsammans med andra kommuner kan man erbjuda kvalitativ utbildning i ett fyrtiotal kurser samtidigt. Lösningen med fjärrundervisning har också gett deltagarna en kortare utbildningstid där man har förkortat vägen till högskolestudier och även introducerat deltagarna för distansteknik, vilket de har haft nytta av vid studier mot högskola eller universitet.

– Samarbetet har gjort att fler regionsmedlemmar har tagit chansen att utbilda sig, vilket är positivt för kompetensförsörjningen i inlandet, avslutar Lars.