Under de gångna åren har jag haft fokus på språket i undervisningen i matematik. Vi har läst och hört om språkutvecklande arbetssätt och språk i alla ämnen, som något av det viktigaste för att öka måluppfyllelsen i svensk skola. Vi har sett gedigna arbeten såsom Läsfixarna som stöd för läsförståelsen och flertalet läsförståelsestrategier som stöd för lärandet utvecklas och spridas som aldrig förr, nu när skolfrågor och skolutveckling “got viral”.
Scaffolding – “modella” har kommit i ropet igen efter en period där elevens egna arbete haft stor genomslagskraft där beting satts, stoppsida samt eget arbete varit förrädiskt för det viktiga gemensamma lärandet och de grundläggande tankarna i Vygotskijs fotspår.
Under terminernas gång har vi jobbat oss igenom de fyra räknesätten med språket som grund, där tillvägagångssättet varit:
- vi samlar ord som vi tycker hör till det aktuella räknesättet
- vi jobbar med orden/begreppen och tar T-P-S till hjälp (Think-Pair-Share)
- vi skriver egna meningar till begreppen
Ibland har vi startat med en modelltext där jag skrivit texten och nyckelorden är understrukna, sedan har vi jobbat med dessa ord på samma sätt som ovan. Här har vi blivit hjälpta av läsfixaren Detektiven.
Jag ser att detta strukturerade arbete hjälper många av eleverna, speciellt när vi sedan arbetar med exempelvis textuppgifter där barnen då stöter på ett begrepp som då ger dem en direkt hint om vilket räknesätt som de ska använda.
Det får mig, som pedagog att tänka till innan lektionerna, där språkmålen stått lika högt i kurs som mattemålen. Mina planeringar har haft ett annat fokus än tidigare och jag har varit mån om att uttrycka mig på ett sätt som stöder förståelsen för barnen som har svenska som sitt andraspråk.
När en flicka som haft svårt med begreppen och det matematiska språket komma fram efter en lektion om skillnaden mellan multiplikation och division och säga: “Nu förstår jag äntligen, det var när du skrev de där orden så fattade jag”….vilken grej va?! det jag hade skrivit och pratat om var ungefär så här:
Multiplikation – vi tar delar och gör till en helhet (inte att blanda ihop med bråk…)
Division – vi tar en helhet och gör till delar
Styrkan sitter i barnen som tar till sig och bemästrar språket. Och jag, jag bara ler och känner mig välsignad som får vara med när det händer!
Grunden till detta arbetssätt kommer från Pauline Gibbons arbete med och kring genrepedagogik och jag har stort stöd från min fantastiska stöttepelare och ledstjärna Susanne Jönsson som arbetat så här under flera år. Våra samtal om pedagogik och inlärning är ständigt pågående både online och via hangouts. det är en fröjd att kunna få möjlighet att utveckla sin pedagogik med så kunniga människor som jag har runt mig.
Besök gärna hennes blogg: https://ses1549.wordpress.com/
Besök gärna hennes blogg: Lära för livet
Här kan du läsa om vår text om klockan
Här kan du läsa vår modelltext om geometriska former
Dessa ord/begrepp fick vi fram när vi startade med addition:
sammanlagt
summa
antal
fler än
mer
öka
addera
tillsammans
addition
term
totalt
till
plus
ihop….
Det ledde till denna modelltext:
Addition
När vi räknar ihop saker blir det fler.
Antalet saker ökar.
Hur många saker har vi tillsammans?
Hur mycket har vi totalt?
Vilken summa får vi om vi adderar två plus åtta?
Summan blir tio.
Lisa har 5 äpplen, hon får 5 till. Hur många äpplen har Lisa sammanlagt?
I addition adderar man termer, svaret kallas summa.
Här kommer två exempel på elevernas egna texter:
Blir du nyfiken på detta arbete – hör av dig så kan vi klura tillsammans!
ninna.kristiansen@umea.se
//Ninna
No Comment