sklkarta

Deltagande PRIO-kommuner. Umeå och Storuman har deltagit från Västerbotten

Hur skulle du tycka att det var att jobba på en skola där kunskapsresultaten ökar och där personalen samtidigt upplever att deras arbetsbelastning minskar? Det är precis det som är målsättningen då man jobbar med PRIO, ett SKL-projekt som utgår från forskning och beprövad erfarenhet. – Äntligen känner jag att jag har tid att reflektera över min egen undervisning och har möjlighet att förändra mitt arbetssätt till det bättre, säger Mona Ögren, lärare på Storsjöskolan i Holmsund.

För ungefär tre år sedan beslutade sig rektorerna Magnus Josefsson och Carina Adolfsson på Storsjöskolan i Holmsund att nappa på erbjudandet fr
ån utvecklingsavdelningen på skolkontoret i Umeå om att delta i PRIO. Det är ett projekt som drivs av SKL där  Umeå och Storuman deltagit från Västerbotten. PRIO har utgångspunkt i en rad dokumenterade framgångsrika arbetssätt som forskning visat på. I PRIO får man goda exempel både från skolor i Sverige och från andra länder.

Vad är prio?

Hela PRIO-arbetet i Umeå leds av kommunens utvecklingsledare, Lena Enmark, Therese Vallin och Eva Gustavsson. PRIO består av tre olika faser; Kartläggning, lokal anpassning och genomförande. Lena, Eva eller Therese finns med skolan under alla tre faser men sedan jobbar skolorna själva de nya arbetssätten. -Det känns jätteskönt att vi fick hjälp att göra en ordentlig kartläggning över våra styrkor och utvecklingsområden, berättar Magnus. I den lokala anpassningen tog man sedan fram en målbild för skolan, med hjälp av exempel på hur andra skolor förändrat olika utvecklingsområden. Det man beslutade sig för att jobba med på Storsjöskolan var:

  • Möteseffektivitet
  • Samplanering
  • Coachning

Har ett möte inte ett syfte ska man inte ha mötet

FullSizeRender

Mona Ögren, lärare och Magnus Josefsson, rektor på Storsjöskolan i Holmsund.

På Storsjöskolan jobbar Mona Ögren som lärare på mellanstadiet och hon berättar att den första förlösande saken under genomförandet var att rektorerna Magnus och Carina jobbade stenhårt med att se över skolans möten och konferenstider. De planerade in gemensamma mötestider över skolan så att det tid för att samarbeta och jobba med PRIO. Man beslutade också att testa korta informationsmöten, tavelmöten. Där behandlas korta informationspunkter verksamhetsvis, tex 1-3, 4-9 och fritids. – Det handlar om att vara effektiv så därför står alla upp och mötet är kort, berättar Magnus. Man informerar om det som behövs, märker man att en sak måste diskuteras parkeras till bland annat arbetslagsmöten då man hinner diskutera mer ingående. -Det blir effektivt men ändå inte opersonligt, säger Mona. Tavelmöten hålls sedan i arbetslagen en gång i veckan, även där korta infopunkter. Detta leder till att arbetslagsmötena blir mycket bättre. – Alla små korta frågor har man oftast betat av, typ info mm. Då har man tid att ta diskussionsfrågor, planeringsfrågor och alla parkerade frågor som tog för lång tid.

 

Vad ska ni göra med all tid ni har hittat?

Tack vare tidsvinsterna finns det numer möjlighet att schemalägga tid för de andra två utvecklingsområdena, nämligen samplanering och coachning. Samplanering fungerar så att man en gång i veckan tillsammans med andra lärare planerar en så kallad nyckellektion som en lärare eller flera lärare ska genomföra. Den planeras ner i minsta detalj utifrån en mall som tagits fram. Det kan handla om Varför gör jag detta, hur ska lärandet utvärderas, hur gör jag inledning som fångar osv. Det finns mallar man följer med tydliga tidsangivelser för hur planeringen ska ske. I efterhand utvärderar man hur det gått och vad man behöver jobba vidare med. För att det ska blir så lyckade samplaneringsstunder som möjligt har man även i början av terminen gjort en grovplanering så att det inte blir krockar i det olika lärare planerat in att dom ska arbeta med under terminen. Samplanerandet sker främst i arbetslaget.

Tips från coachen

På Storsjöskolan gör alla arbetslag lite olika men ett vanligt upplägg är att man kör ett rullande schema. Först kör man fyra tillfällen med samplanering och sedan ett coachningstillfälle. -Dom flesta lärare gillar samplanerandet men just coachningen var det lite jobbigare att genomföra, säger Mona. Därför började man med någon kollega man kände sig extra trygg med och fokuserade. Coachningen där en kollega observerar under en lektion kan handla om att observera talutrymme, inledning, hur funkar planeringen osv. Detta bestämmer den som ska bli coachad. En tid efteråt träffas man och coachen ställer frågor och man kommer fram till olika styrkor och det som behöver utvecklas. Nästa gång man har lektion kan man fila på det.

Fördelarna mycket större än nackdelarna

Som lärare upplever man coachning som lite läskigt och svårt, berättar Mona. Samplanering var enklare att se vinsterna med. Man har från början varit coch med någon man känner och börjat med lite mindre känsliga områden. Magnus säger att det viktigaste var att få till den gemensamma tiden för om man inte fixat det hade samplanering och coachning inte funkat, men det var också ett rätt svårt jobb.Den största nackdelen som Magnus kan se är att för rektorerna så blir det en viss arbetsbelastning men kan man bara känna sig trygg i att man inte kan göra allt så löser det sig. Det ger så stora fördelar att det känns ok att vi rektorer får jobba lite mer.

Sammanfattningsvis berättar både Mona och Magnus att alla är övervägande positiva kring att behöva förändra sitt sätt att planera och undervisa. -Det är så mycket roligare att göra saker tillsammans, säger Mona. Hon berättar också att man som lärare tidigare aldrig hann ta tag i det man kände att man ville utveckla men nu finns det tid att tänka kring detta, man hinner förändra det man känner att man behöver förändra. Man hinner reflektera och planera annorlunda och göra nytt. Skolan har fått en högre måluppfyllese men man vill avvakta och se på detta på en längre sikt. Det bästa är att personal upplever en skillnad i arbetsbelastning och trivsel. Man känner sig positiv och får en annan syn på lärandet.

Tips för skolor som vill prova på PRIO:

  • En drivande, utållig och engagerad rektor
  • En förändringsledare som driver PRIO-arbetet
  • Gör inte för mycket samtidigt även om prio kan fungera i alla typer av förändringsarbete
  • Våga titta på mötesstrukturen och titta på det under en längre tid.
  • Facklig förankring
  • Att alla är med, transperens mellan rektorer och alla personalkategorier. Alla måste vara med.
  • Uppföljning varje vecka. Hur många har samplanerat, hur många har coachat, varför blev det inte av osv. Resultaten analyseras tillsammans med rektor.
  • Man ska vara rädd om tiden, i början slarvade man bort tid på tavelmöten eller samplanering och coachningstid. De tiderna är heliga. Det ska vara något verkligt speciellt om det inte går att få till.
  • Kontakta skolförvaltningen i din kommun för att få mer info om de är me
    d i PRIO-arbetet. I Umeå kan skolorna kontakta skolkontorets utvecklingsavdelning.

Vill du läsa mer om PRIO? Besök SKL’s sida om PRIO-projektet

Tre snabba:

Vem är du? Magnus Josefsson, rektor på Storsjöskolan åk 1-6

Hur ska en bra pedagog vara? En bra pedagog ska vara: Kunnig, flexibel och uthållig

Hur skapar man motivation bland dagens elever? Möta dem i den kultur de lever i och låta dom få inflytande över undervisningen

 

Vem är du? Mona Ögren, svenska SO 4-9, jobbar numera på mellanstadiet men har bakgrund på 7-9

Hur ska en bra pedagog vara? Engagerad i elevernas inlärning och mående, stort mått av tålamod, varmt bemötandande och att hela tiden att vilja vidareutvecklas tillsammans med kollegor och elever.

Hur skapar man motivation bland dagens elever? Engagemang från lärare, variation och höga förväntningar på eleverna.

 

Kontakt

Magnus Josefsson
rektor Storsjöskolan
magnus.josefsson@umea.se

 

Lena Enmark
Utvecklingsledare, Umeå kommun
lena.enmark@umea.se