Jag skulle vilja säga att detta har blivit vår viktigaste uppgift! Att ge eleverna möjlighet att få ta del av flera perspektiv, att vi lärare analyserar, förklarar och förtydligar. Att vi tillsammans med eleverna kritiskt granskar innehåll som sprids på nätet.

Hej!

CC by Flickr

Vi lever i en värld där Googles sökmotorer, Facebooks gillakultur och multinationella kommersiella krafter styr vilka träffar vi får när vi surfar på internet. Vi serveras ett skräddarsytt flöde och omger oss med människor som tycker lika som oss. Vi blockerar de som ifrågasätter våra åsikter och vi länkas vidare till artiklar och filmer som påminner om länkar vi har gillat tidigare. Om jag t ex söker efter lägenheter på Mallorca på hemnet dyker det inom några timmar upp riktad reklam i mitt Facebookflöde, från en Mäklarfirma på just Mallorca! Eller exemplet då min man surfar in på en webbsida om försäkringar och kort därefter får ett samtal från det försäkringsbolaget. Läs mer om sökalgoritmer och fenomenen Filterbubblan och Ekokammaren här!

Låter det skrämmande eller bekvämt? Det är väl jättebra om Netflix föreslår filmer och serier utifrån mina önskemål, det är väl fantastiskt om jag kan blockera personer som ifrågasätter mina åsikter och är obekväma i största allmänhet? Det är väl praktiskt med Facebook som har artiklar och filmer i flödet så att man aldrig behöver lämna Facebook. Eller?

Jag lyssnade till Daniel Sinker Är den öppna webben på väg mot sitt slut – en föreläsning om Facebooks nyheter: Instant articles och instant videos (på Internetdagarna 2015).

Jag lyssnade även till Annika Waern (professor vid Uppsala Universitet) som belyste detta viktiga ämne:

filterbubblan

Skärmklipp från Twitter

Det största problemet uppstår då människor ser världen enbart ur sitt eget smala perspektiv. Där extrema åsikter får fritt spelrum, där en skev/falsk bild av verkligheten upplevs som den enda sanningen och där vår demokratiska värdegrund hamnar i skymundan. Många människor vänder sig till Flashback och liknande sajter för att det inte längre ”litar på etablerade medier”. Det skapas drev i sociala medier där offentliga personer – ofta politiker ”hängs ut” och får utstå massiv kritik och hatiska kommentarer. Högerextrema krafter växer sig starka där det finns en rädsla för det obekanta, där fejkade vandringsmyter sprids och där det råder en ”vi- och de-kultur”.

Hur ska vi då möta/motverka detta fenomen i skolan? När eleverna inte längre tar del av utbudet i linjär teve och väljer bort traditionella nyhetskanaler. Det blir alltså ännu viktigare att diskutera vad som händer i vår omvärld i klassrummet. Vi behöver prata om Flashback, vi behöver slå hål på myter, vi behöver bemöta främlingsfientliga åsikter. Utan att fördöma.

Jag skulle vilja säga att detta har blivit vår viktigaste uppgift! Att ge eleverna möjlighet att få ta del av flera perspektiv, att vi lärare analyserar, förklarar och förtydligar. Att vi tillsammans med eleverna kritiskt granskar innehåll som sprids på nätet. Att vi lär oss genom vår historia, att vi använder oss av tillförlitliga källor och relevant fakta/information. Att vi ger eleverna förutsättningar att leva och verka i ett samhälle som värnar mänskliga rättigheter och demokrati. Självklart ska detta ske genom dialog och en medveten idé om elevers delaktighet.

Inom vissa områden är eleverna självklara experter och det är lika viktigt att vi lyssnar till deras frågor, åsikter, tankar, känslor och kunskaper. Det är också viktigt att koppla dessa viktiga frågor till ett normkritiskt arbetssätt, genusdiskussion, HBTQ-frågor, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.

Vi kan inte undvika ”svåra” ämnen som terrordåd, skolmord och katastrofer men det är viktigt att vi arbetar på rätt sätt med dessa frågor. En del elever känner mycket oro, har många frågor, vill ha mycket information, andra elever kan behöva bearbeta hemska händelser på alternativa sätt. Läs mer här om hur man kan hantera krissituationer i skola och förskola.

Vi lever i en värld med snabb förändringstakt och vi lärare behöver hålla oss uppdaterade – även vår roll måste förändras för att vi ska kunna möta de utmaningar som vi ställs inför år 2016! Det kan vara samhällsförändringar, nya lagar, nya appar eller skolpolitiska utspel. Jag försöker att hänga med genom att delta i konferenser, läsa artiklar och bidra aktivt i diskussioner om trender och tendenser – helt enkelt det som påverkar vår omvärld just nu. Läraryrket har aldrig varit viktigare än det är nu! På onsdag är det Förintelsens minnesdag.

 Länkar:

Forum för levande historia

Lilla genushäftet

Amnesty

Vad är hållbar utveckling?