Årskurs 5 på Skytteanska skolan i Tärnaby fick lära sig mycket om lokalhistoria, väsen, berättande, skapande och digital teknik när de deltog i projektet Det var en gång i Västerbotten under förra året. Deras lärare Ann-Charlotte Timander berättar här om deras arbete med projektet vad det gett och hur det utvecklat eleverna på olika sätt.
– Jag gjorde det mycket för barnen att de skulle få jobba på ett annorlunda sätt och få ta ansvar, berättar hon.

Under läsåret 2015/16 deltog åk 5 på Skytteanska i Tärnaby tillsammans med sin lärare Ann-Charlotte Timander i projektet Det var en gång i Västerbotten. Detta gjorde de tillsammans med tio andra klasser runt om i Västerbotten. Det handlade om att med hjälp av digital teknik och berättande först skriva en berättelse om ett väsen som delas till en annan klass och få tillbaka en annan berättelse som ska  filmas, ritas, fotas och skrivas om i appen Book Creator. Projektet var ett samarbete mellan MediaCenter, Länsbiblioteket, Skuggteatern och Västerbottens museum, med stöd av Kulturrådet. Det hela avslutades med vernissage på museet i Umeå i slutet av april 2016.

Om varför de deltog i Det var en gång i Västerbotten

Ann-Sofie Burman, projektledare på MediaCenter, besökte Skytteanska under hösten 2015 då hon berättade om projektet. Hon berättade då bland annat att digitala verktyg skulle användas. Ann-Charlotte säger att hon alltid har varit nyfiken på att utveckla sitt lärande och att använda nya tekniker och arbetssätt under sina 40 år som lärare, därför hoppade hon på projektet direkt.
– Jag gjorde det mycket för barnen att de skulle få jobba på ett annorlunda sätt och få ta ansvar. Det är en klass som jag känner mig bekväm med och kan ge ansvar och planera tillsammans med utan att det blir stökigt.

ann-charlottetimander

Ann-Charlotte Timander

Det som lockade att delta i projektet var att det handlade om läsande och berättande, menar Ann-Charlotte.
– Att behärska läsandet och berättande är så grundläggande. Jag har haft många läsprojekt för att främja hur roligt det är läsa, att höra berättelser och att själv skriva.

Det här projektet passade också den här gruppen så bra eftersom de varit så duktiga på att muntligt framställande, spela teater och skriva dikter.
– Jag tycker också att det är viktigt med den berättartradition som finns här uppe och haka på det.

Ann-Charlotte menar att det är viktigt att vara prestigelös för ny teknik.
– Jag vågar att använda teknik, men kan jag inte frågar jag eleverna, jag vinner mer på det.

Uppgifter till klasserna

Projektet var uppdelat i två steg, dels att skriva en egen berättelse om ett väsen som skickas till en annan klass och dels att ta emot en annan klass berättelse och göra en film/berättelse i appen Book Creator

– Det första var att vi fick en bok om olika väsen som vi skulle läsa in oss på, där en del väsen var mindre sympatiska än andra. Sen delade vi in klassen i tre grupper och samarbetade med Lars och Karin på biblioteket, detta för att tillsammans trodde jag att vi skulle kunna göra något spännande.

– Vi skrev olika berättelser tillsammans i grupperna och läste upp dom. Valet av väsen blev tillslut Vittra eftersom det passar in med Viterskalsgrottan, en grotta som ligger en bit upp här längst Kungsleden. Inför skrivandet intervjuade eleverna föräldrar och äldre generationer hemma för att höra om Vittra och andra väsen.

Berättelsen om varför det heter Viterskalet
– Min Pappa vet varför det heter Viterskalet, berättar en av eleverna. Det var en familj som var ute och vandrade uppe på fjället och så blev det snöstorm. De sökte skydd och hörde då någon som visslade på dom. Då hittade dom en sten som de kunde gömma sig bakom tills ovädret var över. När de sen kom ner till byn och berättade vad som hänt sa folket i byn att de var Vittra som hade visslat på dom. Därför heter det Vitterskalet och därför handlar vår historia om det.

När berättelsen blev klar skickades klassens sägen om Vittra till projektet som sen delades ut en klass på Sjöfruskolan i Umeå

– På samma sätt fick vi tillbaka en sägen om Mylingen. Det blev vår andra uppgift.

Ann-Charlotte berättar om Mylingen:
Det är ett barn som kommit till i oäkta säng som sen dödas av sin Mamma. Mylingen kommer då tillbaka för att hämnas, först och främst på sin Mamma. Den kommer tillbaka för att få ett namn och kunna bli vigd och begravas i riktig jord.

Berättelsen om Mylingen de fick var upplagd med stödord och frågor och därför blev arbetet att utifrån dessa att skriva en berättelse om Mylingen.

Arbetssättet blev med samma upplägg som skrivandet om Vittra.
– Eleverna delades upp i tre grupper som med stöd av lärarna och bibliotekarie skrev var sin berättelse. Därefter valde de ut en av de tre berättelserna som användes som bas, tog stoff från de andra berättelserna, och formade om den till en slutgiltig berättelse.

Upplägget på arbetet i grupperna var att bygga upp berättelsen med hjälp av mindmaps, utifrån de olika frågorna som de fick av den andra skolan – Vad gör Mylingen hos er? Varför kom den dit? Hur kommer det att gå? Därefter fick de skapa sin berättelse i BookCreator i iPaden.
– Eleverna exprimenterade med ipaden, gjorde små filmer, ritade, klippte så att de blev bekväma med appen och ipaden. Dom lärde sig väldigt fort hur det hela fungerade.

Därefter gjordes den slutgiltiga versionen. Det bestämdes vilka händelser som skulle fotograferas, var det skulle finnas filmer och teckningar. Målet var att alla skulle vara delaktiga i arbetet, några filmade, några agerade skådespelare, några redigerade och några funderade på hur de skulle jobba med rekvisita i olika scener.
– Visst dök det upp problem, som när de skulle överföra film från appen iMovie till BookCreator eller att få in texten skulle in på rätt sätt från appen Anteckningar,  men de löste det!

Resan till vernissaget på museet i Umeå

En del i projektet var att presentera sitt arbete för övriga deltagande klasser i Västerbotten vid vernissaget på Västerbottens museum i Umeå. Skytteanska ligger i Tärnaby, närmare 36 mil från Umeå, att ta sig hela denna väg med en klass har sina svårigheter.
– Som tur hade vi hjälp av Lars och Karin på biblioteket att hitta sponsorer – företag, idrottsförningen, kommunen – för att få ihop pengar till resan. En resa som tog 5 timmar varje väg samt övernattning på vandrarhem i Umeå.

Vid vernissaget menar Ann-Charlotte att eleverna verkligen fick träna färdigheten att stå framför folk.
– När de stod framme på scen på museet i Umeå och presenterade sin film, gick alla fram och sa någonting. Man behövde inte säga något men i alla fall säga sitt namn. Nu blev det väldigt bra eftersom vi tränat några gånger innan, de fick lappar med punkter och de vågade även hitta på eget utanför punkterna. Vi har också arbetat tidigare mycket med muntlig framställning och teater. Det märks att de är frimodiga.

Färdigheter och förmågor eleverna utvecklat efter ha deltagit i projektet

Elevernas reflektioner:

Tålamod var det första eleverna själva tänkte på  – det tar tid att filma, redigera film, bearbeta texter, komma på den bästa storyn, hitta den röda tråden. Alla blev bättre vänner, tyckte också eleverna, det blev bättre samhörighet.

Ann-Charlottes reflektioner:

  • Meningsfullt – utifrån detta sätt att arbeta blev språket meningsfullt. När eleverna fick ta del av berättarkulturen när de intervjuade anhöriga och äldre blev det mer meningsfullt och språket utvecklades.
  • Träna fantasin – när de fick tillsammans skriva egna berättelser.
  • Samarbeta – alla blev med i processen, inte att läraren bestämde den. Alla kom till tals och alla blev delaktiga. Gruppen klarade detta väldigt bra, men det krävs att gruppen kan samarbeta.
  • Kreativitet – de fick öva upp sin kreativitet och hela tiden söka lösningar på idéer och problem som dök upp.
  • Eleverna blev bra på att hantera ipad och göra film.
  • Våga stå framme och prata – exemplet från vernissaget i Umeå.

Föräldrarnas roll

Ann-Charlotte berättar att föräldrarna varit med hela vägen i projektet. Hon har kontinuerligt haft kontakt med föräldrar och vårdnadshavare som också på olikas sätt varit delaktiga. Föräldrarna var med när de intervjuades av sina barn om väsen. Inför resan till Umeå var föräldrarna med att söka sponsorbidrag. Slutligen fick de se elevernas bidrag på ett föräldramöte i slutet av vårterminen.

storumanlogoKontakt

Ann-Charlotte Timander,
lärare Skytteanska skolan i Tärnaby
a-c.timander@storuman.se