– Att blockprogrammera är som att bygga pussel. Det berättar Mattias Steinwall som på eget initiativ med sin kollega åker ut till skolor i Skellefteå för att inspirera och väcka intresse för programmering.  
-Vi har fått bra gensvar! Bara jättekul, roligt!

Mattias Steinwall och och hans kollega Elvin Hillergren arbetar med att utbilda i programmering på Teknikprogrammet på Baldergymnasiet i Skellefteå. De pratade om hur de skulle kunna väcka intresset för programmering redan på grundskolan. Därför har de på eget initiativ varit ute på grundskolor åk 5 i Skellefteå för att introducera och inspirera elever och lärare sig att programmera. De gör detta med metoden blockprogrammering och det hela är en intresseväckare, att få igång tanken och för att visa att det inte är så svårt. Till hjälp har de använt sig av webbtjänster code.org .

mattias-steinwall

Blockprogrammering, berättar Mattias, är ett sätt att bygga upp program med hjälp av byggklossar istället för skriven kod. Man klickar ihop blocken och kan se att de passar ihop, ungefär som ett pussel. Med de olika blocken kan man sen bygga ihop en sekvens – steg för steg, selektioner – valsituationer samt iteration –  upprepningar. Det är de tre viktigaste bitarna man vill lära till elever i nybörjarprogrammering.
– Det går inte heller att göra fel, menar Mattias, man märker direkt om det inte fungerar – blocken är som pusselbitar, de passar ihop eller inte.

Vad är föredelarna med att börja med blockprogrammering?
Mattias menar här att det skrämmer ingen, alla har byggt pussel, alla kan väldigt snabbt och tydligt se vad som händer på skärmen.
– Du klickar ihop två block, testar och det funkar. Sätter dit ett tredje block och svänger höger och märker att det far åt fel håll. Du kastar bort det blocket, svänger åt vänster istället.
– Och sen kanske vi börjar resonera kring om du kommer mot en vägg, vad ska du göra då? Då får vi in på ett naturligt sätt det man brukar prata om i programmering, att man ser och får återkoppling direkt.
– Det känns inte heller skrämmande utan är mer lustfyllt och är lätt att ta till sig. Vi introducerar programmering på detta sätt både på gymnasiet och för barn som nyss börjat skolan. Jag tror när man lärt sig läsa är en bra start för blockprogrammering på detta sätt.

blockprogrammering

Hur har det då gått med skolbesöken?
– Vi har fått bra gensvar! Bara jättekul, roligt! Några elever ville ha adressen för att fortsätta hemma.

Väl i klassrummet tar Mattias fram datorn och visar på studio.code.org hur eleverna ska komma igång. Han startar med en genomgång på 5-10 minuter och sen sätter eleverna igång och testar.
– Eleverna fattar jättesnabbt eftersom materialet här är väldigt pedagogoiskt uppbyggt med en bra progression. Kursen är uppbyggd i flera små genomtänkta steg som gör det lätt att förstå.
– Även lärarnas reaktion har varit positiv.

Hur kan man gå vidare med programmering?
Som fortsättning när eleverna testat att blockprogrammera på code.org tipsar Mattias om Scratch och Python.
– Scratch är också blockprogrammering, men här utvecklar man små spel. Ett annat sätt är att lite senare börja använda enklare kod med Python som är ett tämligen enkelt och avskalat programmeringsspråk.

Varför behöver vi programmering i skolan?
– Vi behöver en förståelse för hur datorer fungerar internt. En annan sak är att vi behöver duktiga programmerare här i Sverige som skapar nya innovativa program

Läs mer

  • Bara någon dag innan denna intervju kunde man läsa i norran.se att Skellefteå kommun  i samarbete med Kodcentrum ska köpa in programmeringslådor för 750 00 kr som skolorna i kommunen kan låna. 
  • I Omvärldsbloggen på Skolverket finns flera artiklar om programmering att läsa.
  • Uppdaterat 29 mars – Läs även Dan Carlssons blogginlägg om programmering i senare åldrar – om spelprogrammering, makerörelsen och att utveckla egna appar. https://tackk.com/daca
  • Podd om programmering i skolan med Dan Carlsson
  • Se Kristina Alexandersson föreläsning om ”Ska alla barn bli programmerare?” på Internetdagarna 2015