Har du tänkt på hur elever ofta säger att de inte vill ha fel? De tycker att det är pinsamt, och de vill inte göra bort sig. Jag upplever att detta syns rätt tydligt i matematik. Jag tror därför att det är viktigt att aktivt jobba med detta. Många gör det säkert i det dagliga arbetet, men jag tror att man måste lägga ännu större fokus på det, sätta det under luppen så att säga.

Hösten 2014 började vi på Linblomman skola matematiklyftet, och vi i åk 4-6 såg en film där läraren Chris Opitz, Anchorage, Alaska, berättade om vikten av det sociala arbetet i matematik.  Jag hade inte tänkt så mycket på detta tidigare, men insåg att detta kunde vara en dörröppnare.

Då jag sett denna film började mina tankar snurra, hur skulle jag kunna få ett sånt klimat i mitt klassrum att alla elever skulle känna sig bekväma att ha fel?

Jag började spåna på ett upplägg av min undervisning där jag först och främst fokuserade på värdegrund, för att bygga upp en trygg och trivsam stämning i klassrummet. Detta är upplägget jag valde att arbeta med tillsammans med mina elever:


 

Tala, lyssna, tänka & uppförande

Ett värdegrundsarbete som handlar om att få ökad självkänsla och trygghet i framförallt matte, men även andra ämnen i skolan.

Detta kommer vi att jobba med under vårt värdegrundsarbete hösten 2014. Det handlar om att skapa en bra stämning i klassen, i och utanför klassrummet, under lektioner och även ute på raster. Det handlar om att lära sig hur man talar och lyssnar på ett respektfullt sätt och hur man beter sig juste mot varandra. Det handlar också om att allas tankar är viktiga och lika mycket värda.

Varför gör vi detta? (Syfte)

  • Alla ska våga vara sig själv då vi är med varandra,
  • Alla ska gå hem med känslan av att jag är bra som jag är,
  • Alla ska känna att det jag tänker är viktigt,
  • Alla ska komma till skolan utan att känna obehag.

 

Målet är att vi ska lära oss att:

  • Respektera varandras enskilda ‘tänkatid’, det enskilda arbetet,
  • Våga ha fel, det är av felen vi lär oss. Att upptäcka fel är bra!,
  • Respektera varandra,
  • Respektera arbetsron,
  • Inte ’ta varandras framtid och framgång’ genom att störa,
  • Ge alla talutrymme – alla ska få komma till tals, ingen avbryter. Allas tankar är viktiga!,
  • Kunna ställa frågor på ett respektfullt sätt,
  • Ge feedback på ett respektfullt sätt,
  • Lära oss hur man ställer frågor på ett juste sätt,
  • Hjälpa varandra,
  • Ta emot hjälp av klasskompisar och lärare,
  • Respektera ’lyssnatiden’, d.v.s. då man ska lyssna på en klasskompis eller läraren,
  • Förklara hur man tänker för att lära av varandra,
  • Få ett bra arbetsklimat i klassrummet där alla känner sig trygga,
  • Ha diskussioner tillsammans i klassen (samtal där vi kan dela åsikter, tankar, funderingar med varandra på ett respektfullt sätt).

 

Lektion 1 – arbetsklimat i klassrummet:

Vi kommer att jobba med följande fråga under denna lektion:

Vad är ett bra arbetsklimat? Varför behöver vi ett bra arbetsklimat? Vad stör arbetsklimatet? Vad kan hända om man stör arbetsklimatet? Hur vill vi att det ska vara för att alla ska våga, känna sig trygga och gå hem och känna att de är bra som de är?

Lektion 2 – att ha fel och känna sig bra:

Vi kommer att jobba med hur det är att ha fel, hur viktigt det är att ha fel, att alla har fel och att det är av felen vi lär oss. Och sist men inte minst, att det ska kännas bra att ha fel.

Lektion 3 – enskild tänkatid:

Vad är enskild ‘tänkatid’? Varför behövs det? Hur lång tid behöver man till det? Vad händer om du pratar då någon annan fortfarande behöver mer enskild tid att tänka? Hur kan du hjälpa dina klasskompisar så de får tid att tänka själva?

Lektion 4 – ge talutrymme och komma till tals, samt inte avbryta:

Vad menas med att man ska ge varandra talutrymme? Varför är det viktigt att alla får komma till tals (berätta sina tankar)? Hur känns det att bli avbruten? Vad kan hända om man blir avbruten?

Lektion 5 – ge feedback och ställa frågor på ett respektfullt sätt:

Vad är feedback? Varför är det bra? Hur kan man ge feedback på ett juste och respektfullt sätt? Hur vill du att andra ska berätta för dig om de tycker att du ska förändra något i det du gjort? Hur ställer man frågor på ett juste sätt? Vilka frågor kan vara jobbiga att få? 

Lektion 6 – förklara hur du tänker:

Varför är det viktigt att förklara hur man tänker? På vilket sätt kan det hjälpa andra? På vilket sätt kan det hjälpa dig? Varför är det bra att du visar läraren hur du tänker? Vad lär du dig av att visa andra hur du tänker?

Lektion 7 – bra arbetsro:

Vad är arbetsro? Varför behöver vi en bra arbetsro? Vad stör arbetsron? Vad kan hända om man stör arbetsron? När behöver man inte arbetsro? Vad är arbetsro för oss?

Lektion 8 – respektera varandra:

Vad betyder det att man respekterar varandra? Hur gör man när man visar respekt mot sina klasskompisar och lärare i klassrummet? Hur gör man då man visar respekt mot varandra ute på raster? När känner du dig respekterad? Hur vill du att dina klasskompisar ska behandla dig? Ge exempel på några saker som kan få någon att inte känna sig respekterad. Hur kan man göra för att få någon att må bra igen, om man betett sig respektlöst mot hen?

Lektion 9 – tala:

Vad bör man tänka på då man talar?  Hur ger man andra talutrymme? Vad är kroppsspråk? Hur ‘talar’ man med kroppen? Hur talar man med ögonen? 

Lektion 10 – lyssna:

Vad bör man tänka på då man lyssnar? Hur visar man att man ’lyssnar med kroppen’? Hur visar man att man ’lyssnar med sina ögon’? Hur känns det om man märker att någon man pratar med/till inte lyssnar? 

Lektion 10:

Introduktion av ‘Gruppbubblan’

  • Ni kommer att ha diskussioner i olika små grupper. Därefter kommer ni att få visa hur ni gjorde / tänkte och berätta detta för varandra i gruppen. Vi andra kommer att stå vid sidan om och lyssna och lära oss hur ni gjorde / tänkte för att lösa problemet eller komma fram till era svar.
  • Vi som står på sidan om kommer att se hur ni delar med er av era egna tankar, tar del av era gruppkompisars tankar, att alla i gruppen får prata, frågar varandra saker på ett juste sätt, samt att ni frågar varandra då ni inte riktigt förstår hur de menar.
  • Därefter kommer de som står på sidan om att få ge er feedback och fråga upp om det var något vi inte förstod, tyckte var extra bra o.s.v.
  • Då detta är klart kommer ni att få skriva i era loggböcker. Här ska ni få berätta hur dagens gruppbubbla gått utifrån de frågor du klistrat in.
  • Detta sätt kommer vi att använda oss av i alla ämnen ni har med mig (svenska, matte, NO, teknik, engelska och bild).

Vi kommer att jobba med metoden EPA:

E = enskilt, P = par, A = alla.

Enskilt: Vi börjar arbeten med att du tänker själv.

Par: Därefter delar du dina tankar och erfarenheter med en klasskompis. Ni jämför och diskuterar era uträknignar/svar/tankar. På så vis lär du dig fler sätt att lösa et tproblem, komma fram till ett svar o.s.v.

Alla: Vi avslutar med att diskutera tillsammans i klassen. Vi lär av varandra, vi lär oss flera strategier för att lösa problem, vi lär oss att det finns olika synvinklar på saker.

EPA-modellen


Stödnoteringar för läraren

Tala

Vad bör man tänka på då man talar med, till och om varandra? Eller då man ska berätta något?

  • Jag talar tydligt,
  • Jag delar mina tankar på ett artigt (respektfullt) sätt,
  • Jag frågar om jag inte känner att jag har koll,
  • Jag ger andra chansen att prata och berätta utan att avbryta,
  • Mina kommentarer till det andra säger är schyssta,
  • Kritik/feedback till mina klasskompisar ges på ett schysst sätt,
  • Titta på den som pratar,
  • Tänka på vad man gör när någon pratar,
  • Visa med hela kroppen att man lyssnar på den som pratar – kroppsspråk,
  • Jag pratar aldrig negativt (illa/dåligt) om någon i klassen,
  • Jag pratar med den det berör och för inget dåligt vidare till någon annan.

Lyssna

Vad bör man tänka på då man lyssnar på andra för att de ska känna att man verkligen lyssnar?

  • Titta på den man lyssnar på,
  • Inte sitta och greja med annat så som att rita, leka med papper o.s.v.
  • Visa med kroppen att man är intresserad (kroppsspråket). Gå igenom olika kroppsställningar och prata om vad de signalerar,
  • Vara vän mot den man lyssnar på,
  • Sitta tyst och lyssna,
  • Ställa frågor som rör ämnet till den man lyssnar på,
  • Inte anmärka på den som talar,
  • Inte sitta och fnittra/skratta då någon pratar för det är lätt att tro att man blir skrattad åt.

Tänka

Varför är det viktigt att tänka? Varför är det viktigt att ge andra tid att tänka själva?

  • Ge varandra egen tid att tänka,
  • Respektera den egna tiden att tänka,
  • Det är viktigt att själv fundera på hur man tänker innan man kan förklara för andra,
  • Försöka berätta varför man tror man tänker som man gör,
  • Man lär sig mycket av att sitta och fundera på vad man själv tycker,
  • Om man visar hur man tänkt kan man få syn på de saker som fungerar och de saker som kan behöva förändras,
  • Om man delar med sig av hur man tänkt kan andra lära sig att det finns fler sätt att tänka på och fler sätt att lösa problem på.

Uppförande

Att uppföra sig bra innebär att man visar respekt mot sig själv och sina medmänniskor (de runt omkring en). Men hur gör man det, uppför sig bra? Vad betyder det egentligen?

  • Visa respekt mot sina klasskompisar och lärare,
  • Ha ett vårdat språk mot varandra,
  • Inte kalla varandra saker,
  • Inte ge varandra smeknamn man inte själv har valt,
  • Peppa varandra,
  • Prata om bra saker till och om varandra,
  • Behandla andra som man själv vill bli behandlad.

 


Då man läser detta upplägg kan det kännas som att det tar mycket tid från det ’vanliga’ skolarbetet, men det är det värt. Jag kan nu se resultatet av det hela, och det kan även eleverna.

Under hösten 2015 har Elisabeth Dahlgren Bergmark, jämlikhetsutevecklare i Umeå kommun, varit i min klass. Då hon gjorde intervjuer med mina elever, samt undersökningar i klassen, noterade hon att det var ovanligt många elever i klassen som kände sig trygga i klassrummet, och som vågade ha fel. De var inte oroliga för detta utan såg det som en del av lärprocessen.

Självklart måste man återkoppla till detta arbete med jämna mellanrum, och fortsätta diskutera dessa frågor för att bibehålla ett bra klimat i klassrummet. Och det finns så klart flera bra sätt att jobba med detta område, detta sätt tilltalade mig.

Detta upplägg var starten av mitt arbete kring lustfyllt lärande, främst i matematik, och jag hoppas att jag kunnat inspirera dig till att arbeta med sociala relationer i matematik – det ger resultat!

MvH

Jenny