Vad ska man göra om det börjar brinna på Instagram eller om någon blir akut sjuk på Facebook? Det är viktigt att man känner till var nödutgångarna finns – innan det uppstår en olycka.

Det första rådet jag brukar ge till unga som är utsatta för hat och hot på nätet är att berätta. Ibland kan det rent vara livsviktigt att berätta och framförallt kommer trollen att bli mindre skrämmande när du släpper in ljus i mörkret. Berätta även om mamma blir galen, berätta även om du skäms, kärleken från dina närmaste kommer att räcka. Det är aldrig, aldrig ditt fel om du blir hotad. Vi vuxna bryr oss även om vi inte förstår allt på nätet, berätta för din förälder, lärare eller kurator.

Det andra rådet handlar om att säkra bevis. detta betyder att du behöver göra skärmdumpar på näthatet, detta bör du gärna göra tillsammans med ett vittne och så snabbt som möjligt. Det kan vara svårt att samla på skräp, men om du vill polisanmäla kan det underlätta att bedöma brottet om det finns bildbevis.

Det tredje rådet är att anmäla. I första hand till den webbplats där kränkningen har skett, det är inga andra än vi som lever utanför nätet som också lever på nätet och om vi är många som protesterar mot näthat kommer det att ge effekt. Går man i skolan ska man anmäla alla kränkningar till skolan och deras likabehandlingsteam som har skyldighet att utreda mobbning. Till sist ska man också polisanmäla om man är utsatt för brott. Samma regler gäller på nätet som utanför och det är vanligt med brott som t ex ”Olaga hot”, där hot mot hälsa eller egendom framkallar allvarlig rädsla. Andra brott kan vara ”Förtal” där man framställs som en klandervärd eller brottslig person, eller ”Ofredande” där någon med uppsåt mot din vilja upprepade gånger söker upp dig via sociala medier eller mobiltelefon.

Läs mer i boken ”Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet?” från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs på Kränkt.se om hur du anmäler till några vanliga sajter