Utmanande och effektiv undervisning

Skolkontoret i Skellefteå står som arrangör och har bjudit in James Nottingham som en del i satsningen Formativt förhållningssätt. Satsningen inleddes i mars 2017 och involverar all personal i alla verksamheter inom skolkontoret i Skellefteå kommun. Syftet är att i enighet med visionen, Alla barn ska bli sitt bästa jag, öka alla barns- och elevers lärande och positiva utveckling mot målen. James Nottingham är författare, föreläsare och grundare till Challenging learning.

Måndag morgon 21 augusti och Eddahallen fylls snabbt på av tusen anställda inom skolan i Skellefteå kommun. James Nottingham är på plats för att inspirera och framför allt utmana till nya tankebanor runt undervisning. Frågor som ställs är t ex ”När ger vi beröm?” och ”Hur ger man bra feedback? men också ”Vad är mat?”

James börjar bland annat med att påstå att elever som får välja uppgifter som de vill jobba med får sämre resultat på sin inlärning. Varför? Jo helt enkelt för att de väljer den uppgift som är lättast att utföra. Det gör de både av rädsla för att misslyckas och för att det är enklare och kräver en mindre ansträngning. Och på det sättet lär de inget nytt utan fortsätter med det de redan kan. Lärare borde lyfta istället fram alla misstag som briljanta och något att lära sig av. Vilken väg väljer du för att nå målet? Vilken är intressantare och vilken kommer du att minnas mer av?
Han jämför också det svenska begreppet curlingföräldrar med lärare och menar att vi också är curlinglärare som i allt för stor utsträckning planerar lektioner som inte ska ge så stort motstånd hos eleverna utan de ska känna att de lyckas och att de kommer i mål väldigt enkelt med sina uppgifter. Från att tänka att en utmaning är svår ska man tänka att den är intressant. Det enkla blir också det tråkiga i längden. ”Challenge is interesting” är ett av ledorden i hela föreläsningen.

The learning pit är en bild James Nottingham skapat för att illustrera inlärning som leder framåt. Vi måste alla ner i ”The learning pit” om vi ska lära oss något nytt och komma till nästa nivå. Hen tar bland annt upp sju steg till förståelse. Mer om lärandegropen och frågor för att fördjupa elevers kunnande och få dem att engagera sig mer i en fråga kan man se i ett tiominuters videoklipp här.

PISA är nästan en svordom I Sverige, menar James, men vi ska inte låta den undersökningen styra vår tillvaro tycker han. Istället ska vi jobba med “resilience”, som är svårt att översätta rakt av till svenska, men ”resilience” handlar om att vara uthållig, inte ge upp och testa igen och igen tills man lyckas och det gäller förstås såväl elever som lärare. James utmanar oss i publiken med frågan ”Vad är mat?” och sedan får vi fler och fler motfrågor för varje svar som ges. Allt för att utmana oss att tänka Det är förstås en förutsättning för att ta sig upp ur lärandegropen att vi har uthållighet och fortsätter och gör om. ”The learning pit” är också översatt till svenska som utmaningsmodellen. En nyutgiven bok om modellen i sin helhet hittar du här.

Vilka elever ger vi beröm?
När borde vi ge våra elever beröm?
Ett svar är att beröm ska ges när de utmanar sig själva att fortsätta försöka trots att uppgiften kräver uthållighet och de inte lyckas direkt. Vad mer kan vi då göra I klassrummet?
Låt inte elever välja mellan en lätt och en svårare uppgift utan ska de få välja ska valen vara två olika utmanande uppgifter”. Om man uppmanas att lösa en utmanade uppgift där man inte har några förkunskaper kan man ändå försöka sig på den eftersom man inte har förväntningar på att lyckas med uppgiften. Tiden är förstås en avgörande faktor till framgång i ett sånt läge. Det behövs mycket tid för att lösa utmaningar. Elever som ska klara av svåra utmaningar behöver förutom tid också tänka djupt för att komma till ”breakthrough”, som James säger. Du som lärare bestämmer kulturen i klassrummet och hur du bemöter spelar stor roll för din undervisning.

Hur ger man bra feedback?
Feedback, är väldigt viktigt för framsteg och utveckling men ännu viktigare är hur vi ger feedback och vid vilket tillfälle. Dessa frågor ska besvaras när du ger feedback:
Vad är det jag försöker uppnå?
Vilka framsteg har jag gjort hittills?
Vad kan jag göra för att resultatet ska bli ännu bättre?Meningsfull feedback får man om man först är överens om vilka kriterier som ska finnas med I en uppgift. När man sedan är överens om ramarna för en uppgift är det lättare att komma med konstruktiv feedback.
Viktigt att tänka på är att feedback ska vara information.
Det är inte feedback att säga bra eller dåligt om ett arbete.
Arbetsgången i ett klassrum kan sammanfattas i sju steg: