– Det ska vara enkelt och avdramatiserat att komma igång med teknik för elever i lägre åldrar. Det menar Carola Nilsson och Åsa Martinell, två förstelärare i Skellefteå som har utvecklat Tekniklådor för åk 1-5. Här berättar de om hur de lagt upp arbetet kring lådorna samt att vi får se hur de arbetar i en klass på Lövånger skola.
Åsa Martinell, Moröskolan och Carola Nilsson, Lövångerskolan är båda är lärare på mellanstadiet i Skellefteå kommun. De är även förstelärare och NT-utvecklare. I maj 2015 fick de tillsammans Teknikspanarnas stipendium på 10 000 kr för att utveckla tekniklådor som ska användas i grundskolans lägre åldrar. Nu har de utvecklat lådorna näst intill klart och börjat testa dem i sina skolor.
Åsa Martinell och Carola Nilsson visar Tekniklådorna
Vi behöver duktiga människor som kan teknik, menar Åsa och Carola. Samtidigt påpekar Skolinspektionen i rapporter att det är alldeles för lite teknikundervisning och har som förslag att utöka teknikämnet i skolan. Detta gäller även programmering.
– Teknik är ett ämne som fått ett alldeles för lite fokus, menar Åsa, framförallt bland yngre elever.
– Många lärare vet inte vad de ska göra i ämnet, tillägger Carola.
Åsa och Carola berättar att de har försökt avdramatisera det hela för att få med alla, så att det blir intressant för både tjejer och killar. Tekniken finns i det vardagliga, den finns i diskborsten eller kulspetspennan och inte bara i bilar, datorer eller mobiltelefoner.
Detta kan man säga är en del av bakgrunden till att de skapat tekniklådorna som finns en låda per årskurs 1-5 och är uppdelade i olika teman. De olika teman för varje årskurs är:
- Husgeråd
- Verktyg
- Kontoret
- Konstruktioner och byggmaterial
- Uppfinningar och uppfinnare
– Vi har utgått från läroplanen med det centrala innehållet och kunskapskraven – och sen försökt tänka vilket innehåll som är vettigt att använda för att träna elevernas förmågor.
Innehållet i Tekniklådorna
Innehållet i tekniklådorna är praktiska detaljer som eleverna får känna och klämma på, konstruktioner, uppfinningar, bilder som kan användas och diskuteras till, olika kopieringsunderlag, och förslag på olika sätt hur man kan arbeta med eleverna. Även underlag som kan användas för bedömning ska ingå när lådorna är helt färdigställda.
– Tekniklådorna är inte heltäckande, utan är ett komplement, en start som man kan bygga vidare på.
Det är också viktigt att få in begrepp och rätta ord om teknik tidigt, menar Carola och Åsa, till exempel vad verktygen heter eller ord som hållbar och hävstång.
– Lär man sig begreppen tidigt blir de naturliga och teknik blir inte så svårt sen om man får rätt ord direkt. Förut sa man fyrkant istället för kvadrat eller rektangel på matematiken, nu på förskolorna använder de rätt ord direkt. En trekant är en triangel. Rätt begrepp till rätt sak direkt är viktigt.
I Carolas klass är en tredjedel av eleverna nyanlända – hur fungerar arbetet med tekniklådorna det för dom?
– Det praktiska funkar bra, menar hon, speciellt med att vara med och klämma och känna. Att jobba med det konkreta föremålet, med bilderna och med begreppen är ett väldigt bra sätt att arbeta med alla som har svårt med språket.
– Det är lättare när du håller en hammare, ser en bild på en hammare och säger ordet, menar Åsa. Då blir det konkret, man får en ordbild.
– Man ska inte heller göra det så märkvärdigt. Från början kan man ha det ganska avdramatiserat, till exempel använder vi bilder på hur djur använder verktyg, exempelvis att använda en sten att krossa ett snäckskal.
Det gäller också att kunna tänka annorlunda – kan man använda något annat föremål för att göra detta? Eller kan man använda detta föremål till att göra något annat? Tänka kreativt och utanför boxen.
Lektion med tekniklådan Verktyg
Carola startar lektionen med att visa en bild på Dalahästar och ställer frågan – vilka verktyg tror ni man använder för att tlllverka de här? Svaren blir kniv, såg, slip… Diskussionen fortsätter om dalahästtillverkning.
Därefter visar hon en bild på en vägg med ett gångjärn och borrhål, även här frågar hon om verktyg och svaren av eleverna blir hammare, handborrmaskin, skruvdragare, kofot…
Carola Nilsson
På det här sättet kommer eleverna igång med att beskriva, berätta egna upplevelser, hur man gör hemma och ställa olika frågor.
Sen delas klassen in i tregrupper där uppgiften är att beskriva ett verktyg. Varje grupp kommer fram till tekniklådan och får välja ut ett verktyg. Grupperna väljer en såg, en järnsåg, en handborrmaskin, en planteringsspade, ett måttband, en tumstock och en kniv.
Under tiden hjälper Åsa till med att skriva upp några frågor de olika grupperna ska svara på för att sen redovisa. Frågorna de ska berätta om och svara på är – Hur ser verktyget ut? Vad kan det användas till? Vilket material är det gjort av? Varför just detta material? Skulle man kunna använda ett annat material?
Åsa Martinell visar frågorna om det verktyg som eleverna valt
Först sitter grupperna ner på olika platser i klassrummet och testar verktyget och svarar på frågorna. Sen kommer det fram gruppvis och börjar med att beskriva hur verktyget ser ut, utan att visa det:
Kniv:
- Den har ett plasthandtag och är av järn
- Plasthandtaget har en pinne så man inte nuddar bladet
- Man kan tälja, skära mat och rep
- Den har ett fodral för att inte skära sig
- Handtaget kan vara i trä istället för plast
Planteringsspaden
- Den har ett plasthandtag
- Blad är trekantigt
- Ska användas för att plantera, gräva och odla
-
Järn är bra, det går inte av om man gräver som tex plast eller trä
Sågen
- Den har som ett dörrhandtag
- Den har små trekantiga spetsar
- Man måste ha ett starkt material
-
Skaftet skulle kunna varit trä där spetsarna kan vara starka och tåliga nålar
Måttband
- Det har olika färger – gult, svart, röd och lite vitt
- Man ska mäta saker, tex om man ska såga av en planka
- Man kan mäta sin storlek
- Den är gjord av plast och metall
-
Man kan stanna det så man slipper hålla i måttbandet
Redovisning av handborren
Handborren
- Man kan borra med den
- Den ser konstig ut
- Har kugghjul – de greppar tag i varandra så att borren börjar snurra
- Är gjord i trä, plast och stål
- Materialet ska inte kunna gå sönder
- Glas kan användas men är inte lika hållbart
-
Man kan använda olika storlekar
Tumstock
- Är en lång stång med en massa siffror
- Används för att mäta grejer
- Är gjort av trä
- Trä är ett bra material, men plast går också bra.
- Papper är för tunt och stål är för tungt.
Järnsåg
- Den har små tänder
- Den har ett handtag
- En pinne håller upp alla tänder
- Den har en snurrmojäng
- Används för att såga små saker
- Man kan byta blad
-
Handtaget kan vara av trä, hade det varit av papper hade det gått sönder
Redovisning av sågen
Fortsättningen
– Nu tänker vi dela ut lådorna på våra skolor för att testa, de får tycka till, så får vi sen se om vi behöver komplettera och utveckla.
Till detta ska det finnas utvärdering både för att kunna utveckla materialet, men även bedömningsmatriser som hjälper läraren att bedöma eleverna så att de kan se att de nått de mål som ska uppfyllas. När allt är helt färdigt ska det vara tydligt beskrivet vilka mål eleverna ska ha nått genom att ha använt tekniklådorna.
-Det ska även finnas möjlighet för eleverna att utvärdera, där de ska få tycka till om hur det är att jobba med lådorna och vad de lärt sig.
Carola och Åsa ser en förväntan hos sina kollegor – de väntar på ett färdigt material som de kan använda.
– Det är svårt idag för en lärare att hinna rådda ihop material, därför ser de fram emot ett färdigt material som de kan använda direkt med eleverna.
Nu närmast ska Carola och Åsa delta i CETIS regionala teknikkonferensen TIS2016 i Luleå den 6 oktober för att berätta om tekniklådorna.
Carola Nilsson, Lövånger skola
carola.nilsson@skelleftea.se
Åsa Martinell, Moröskolan
asa.martinell@skelleftea.se