Tidigt en morgon i  maj eller juni (sådär på våren är jag lite tidsvill) stormar min kollega in. Han har cykelhjälmen i handen och jackan är regnblöt. ”Lina!”, säger han det första han gör, och då vet jag att det vankas något jag borde lyssna till. Han berättar sedan om ett radioprogram. Om en astronom som gjort upptäckter hon inte fick äran för.

Det är ganska lätt att så frön i mig. Så, tiden går och jag grubblar… Det måste ju ändå finnas massor med sådana exempel genom historien. Alltså, att kvinnor gjort saker, som de på grund av olika omständigheter,  inte fått äran för.

(Käll)kritiska moment

Så, ett frö såddes och tiden gick, men plötsligt en dag trillar polletten ned. Vi måste ju såklart jobba med detta i skolan: ”Kvinnor som gjort saker som män har fått äran för”.

Men hur? Det första bekymret jag stöter på är att arbetet skulle bli tematiskt, men i Historia 1b, tycker jag personligen, att det är lite svårt att arbeta tematiskt. Jag är funtad så att jag gärna kör kursen kronologiskt.

Lösningen blir att jag lägger in det som ett källkritiskt arbete, lagom i tid till att jag kommer till 1800-talet, då jag ändå brukar tala om folkrörelser för bland annat kvinnors rättigheter. Och jag har lovat mig själv att jobba mer med källkritik.

Det gäller att balansera

Att arbeta med kvinnohistoria är en balansgång. Många tycker det är lite svårt att angripa. Många upplever att det blir ett tydligt feministiskt ställningstagande. Att tycka att såväl män som kvinnor ska ha plats i historieundervisningen är ju såklart inte speciellt radikalt i sig. Men eftersom det manliga perspektivet har varit och är norm i historieskrivningen, blir det ju någonting nytt och främmande att arbeta med kvinnliga perspektiv.

En viktig framgångsfaktor som pedagog är att möta elever där de är. Jag tycker därmed att alla moment ska läggas fram med varsamhet. Förberedelser är A och O. Frågorna kommer att komma.  Och det är viktigt att de kan besvaras på ett sätt som får de berörda att känna sig intresserade att fortsätta arbeta med området. Vi ska inte tillrättavisa våra elever när de inte håller med. Vi ska lära dem ifrågasätta och vara kritiska.

Ungdomar är så pass häftiga att de kommer att genomskåda om du försöker lägga på dem en på förhand given åsikt, och eftersom de är kritiskt tänkande kommer de att ifrågasätta. Inte för att vara taskiga, utan för att det är det enda rätta att göra när någon försöker tala om för dem vad de ska tycka och tänka. Som i detta fall: Att kvinnor gjort en massa saker de inte fått äran för. Samt att anledningen att de inte fått äran för det är att de genom historien utsatts för diskriminering. Män har ibland nått framgång på kvinnors bekostnad. Det är en ganska stor sak att hävda, och för många är det en ny sak. Så var redo att resonera med såväl unga som gamla när du lägger fram detta. Var också öppen för att alla inte håller med. Det viktiga kanske är att du sår ett frö?

Vinsten

Min kollega påtalade även tidigt en av de enormt viktiga vinsterna med detta moment. Det ger oss en möjlighet att diskutera historieskrivning. Vi kan problematisera det faktum att kvinnor många gånger inte fått äran för sina prestationer. Utifrån det kanske vi också kan problematisera det faktum att kvinnor och kvinnliga perspektiv upplevs som svåra att finna i historieböckerna. Så svåra att de manliga perspektiven faktiskt är norm. Utan att vi ens tänker på det.

Utöver detta är ämnet såklart också väldigt intressant, och titeln på temat ”Kvinnor som gjort saker som män har fått äran för” låter sådär härligt uppkäftig, så den i sig skapar nyfikenhet.

Nettie Stevens och Alma Reville är två av dem som tas upp under momentet. Bildkälla: Wikimedia Commons

Nettie Stevens och Alma Reville är två av dem som tas upp under momentet. Bildkälla: Wikimedia Commons

Huret

Jag klurade ganska länge. Jag har lång ställtid. Tillslut kom jag fram till att sätta ihop ett häfte med ett antal artiklar som berör detta. Eleverna ska sedan utgå från en färdig frågeställning och göra en källkritisk analys av en eller flera av texterna. Detta innebär att eleverna inte själva gör en genusgranskning av kvinnors möjligheter i historien, utan att de gör en källkritisk granskning av redan befintliga texter. Det som bedöms är därmed den källkritiska analysen. Texterna används bara som underlag. Jag väljer alltså att så frön och passa på att skapa utrymme för diskussion och resonemang i klassrummet.

Vart sjutton hittar man dessa artiklar

Så börjar den stora googlingsresan. Jag kan meddela er, kära läsare, att hitta dessa artiklar var lättare sagt än gjort. Jag hittade några ”under strecket” och jag hittade några på engelska. Men ”under strecket” är många gånger för tung text att använda i ettor och texter på engelska är oschysst att kasta ut i klasser med enbart svensktalande elever. Jag ser ju överlag att tillgängligheten i mina uppgiftsintruktioner är god. Jag vill ha alla med på tåget.

Jag hittade i alla fall några. En engelsk text satte jag mig faktiskt och översatte. Men en av dem jag helst ville hitta mer av var hotellägaren Ritz fru.

Min kollega (ja, ni fattar vilken bra kollega det är) hade lyssnat på ett radioinslag som handlade om hur Ritz fru hade revolutionerat restaurangmaten, i en tid där man knappt trodde att kvinnor hade smaklökar. Något som hon inte uppmärksammades för (….men hennes man dock….). Detta lät enormt spännande, men jag hittade ingenting kring detta. Inte ens radioinslaget tyvärr.

Jag hittade

Dock så hittade jag massvis med andra exempel. Till exempel letade jag rätt på den där astronomen, Lewitt, som räknade stjärnor. Det var ju ofta så förr, att kvinnor gjorde beräkningar, som senare låg till grund för männens upptäckter. Och Lewitt var den kvinnan som genom sitt arbete med att räkna och beräka stjärnor upptäcker hur man mäter universum. Något som sedan ligger till grund för Hobbes uppmärksammade upptäckter.

Några andra vi bör uppmärksamma är bland annat Hitchkocks fru och Bachs fru. Alltså fruar till framgångsrika män ligger bakom mer än vi tror.

Varför blir det så

Genom historien har vi kunnat se en systematisk diskriminering av kvinnor. Ofta grundat på någon påhittad välvilja, som skapar en lag som begränsar kvinnors möjligheter inom olika yrken, för att inte ”skada” kvinnor.

Exempel på detta rörande just astronomer är att kvinnor i inte alltid fått använda teleskop, de mår de inte bra av. Andra exempel är att man ville skydda kvinnor från skiftarbete (vilket stängde ut dem från väldigt många jobb). Eller när kvinnor förbjöds vara ute efter elva eller kanske stanna till under en lyktstolpe. Det var ju viktigt att de inte skulle misstas för prostituerade.

Sen har ju vetenskapen haft en jättekonstig bild av kvinnor, som att de t.ex. inte har smaklökar, eller att psykisk sjukdom (så som hysteri) sitter i de kvinnliga organen. Eller varför inte den om att kvinnor inte har en sexualdrift. Och nu pratar vi ändå Sverige. På 1800-talet. När min mormorsmor fanns.

Ja, så faktum är att kvinnors möjligheter att slå sig fram inom karriären har varit minimala. Så att de ibland ens har gjort det är anmärkningsvärt. Men vi vet ju att kvinnor också har behov av att uttrycka sig och utvecklas, så ofta har de gjort det. Men ofta fick en man äran för det. Och det är om mannen vi läser i historieboken, fast det egentligen många gånger är en kvinna som det borde stå om.

I modern tid

De exempel jag har kunnat hitta går som längst tillbaka till 1700-talet. Men man funderar ju hur många fler, äldre exempel det finns. Hur många renässanskonstnärer, tonsättare eller furstar, grundade egentligen sitt arbete på något en kvinna gjort? Detta får vi antagligen aldrig svar på. Men kanske vi i fortsättningen mer och mer kan förutsätta att det inte alltid är den som fått äran för något, den som det står om i historieböckerna, som verkligen ligger bakom det den fått äran för.